tisdag 24 juli 2007

Biscotti

När vi tittar på touren är det gott med en kaka till kaffet. Jag hittade detta receptet på Biscotti. Jättegoda! Rekommenderas. Jag gjorde som en av kommentarerna och minskade på sockret och bytte anis mot bittermandelolja. Johnny Rocker gav en fyra i betyg. Det är högt, han är petig med Biscottis.

fredag 20 juli 2007

Härlig semester! (landkrabborna goes on board)

Vi semestrar på, och det är toppen. Planen är att ta det lugnt och inte planerar för mycket. Eventuellt några spontana småutflykter. Minnet från semestern för två år sedan sitter i. De stackars fyra veckorna var fullspäckade, till bristningsgränsen. Vi hade kul, men det blev för mycket.

Vi började årets semester med en tripp till Hjo. Jättemysig liten stad. Trevliga fik och restauranger. En schyst inredningsaffär som stod sig bra i Göteborgsjämförelse. Vi fick med oss en TV-bänk därifrån. Campingstugan var inte så mysig, men det gjorde inget då vi lyssnade på en spännande ljudbok, Luftslottet som sprängdes, om kvällarna. Dessutom passade vi på att titta på cykelklubbens ungdomar som körde U6 i Tidaholm.

Väl hemma igen har vi softat vidare, tränat och tittat på Touren. Vi kom på att det skulle vara kul med en båt nere vid vattnet. Bara att ta fem steg ner från lägenheten med flytvästen under armen och dra ut på sjön. Sagt och gjort, det blev mitt uppdrag att under hösten/vintern försöka få tag på en båtplats.

I söndags var Johhny Rocker ute och cyklade. Jag tänkte att det är väl bara att börja detektivarbetet med att jaga rätt på en plats. Jag traskade ner för att se hur det egentligen ser ut, ringde ett telefonnummer på en skylt. Ingen träff. Hem igen. Ringde till kompisen Eulalia som har stenkoll på båtlivet. Jag berättade glatt att vi skulle skaffa båtplats nedanför lägenheten. Hon skrattade gott. -Lycka till! Jag fick en kort introduktion på pris och storlek på båtplatser.

Det är väl bara att starta surfandet tänkte jag uppgivet. Ha! Fem minuter senare hade jag hittat en familj med dubbla båtplatser. Vi fick ta över en. Det är inte sant! Jag ringde upp Eulalia igen. -Du skojar! Hon trodde inte sina öron. -Så är det, sa jag. -Nu ska vi köpa båt, har du några tips?

De senaste dagarna har vi hängt i vår nya favvoaffär, en båthandlare i Kungsbacka. Efter mycket om och men har vi fastnat för en Cresent Primo. I dag hade hämtat hem den. Det känns helt rätt. Både jag och Johnny Rocker är överförtjusta. Och skitskraja! Vi kan ju ingenting. Absolut ingenting. Nej, ingenting. Varning på sjön! På tisdag kastar vi loss. Då är det båtleverans och en introduktion för landkrabborna. Hjälp.

Tills på tisdag ska vi se till att förbereda oss så mycket som möjligt. Vi provar våra nya flytvästar, gör olika knopar runt bord och stolar, pluggar sjövett samt studerar med skräckblandad förtjusning alla symboler på vårt sjökort.

Skepp o'hoj!

söndag 8 juli 2007

Systerbesök

Igår kväll åkte vi till lillasyster Gräddnos och Homer. De bjöd på grillat. Riktigt gott och väldigt trevligt.

Homer tycker om prylar. Jag och Johnny Rocker trillade nästan baklänges av förvåning när vi såg den senaste prylen. Ett rosa tennisracket som ger elstötar till insekter. Vilken grej. En sån kan inte vi skaffa. Det skulle sluta illa!

Roligast var ändå att vi hann träffas en gång till innan förlossningen. Nästa gång vi ses finns det en till liten filur med. Jag gjorde high-five genom magen connectade för första gången. Jag ser fram emot nästa möte.


lördag 7 juli 2007

BF 070707

Så är det fruktade datumet här. Jag har tänkt på det till och från under våren. Men det har känts avlägset. Tiden tickar dock på, varken man vill eller inte. I början på veckan var jag orolig. Såg framför mig hur jag skulle balla ur totalt och böla ohejdat.

Idag är det vårt BF-datum. Lätt datum att komma ihåg dessutom. Känns nästan som ett hån.

Det var inte så farligt. Jag är faktiskt på gott humör. Det känns som vilken dag somhelst. Skönt! Det är nog bra att få lägga det datumet bakom sig.

fredag 6 juli 2007

Semester!

Stoppa pressarna. Nu är det semester. Dags att stänga ner butiken och springa ut. Skit samma att det regnar. Tjoho!

tisdag 3 juli 2007

Orientering över Getryggen


I söndags hämtade mamma och pappa upp mig. Vi åkte till Sävedalen för att springa orientering. Vi skulle springa öppen klass eftersom vi inte hade föranmält oss till vanlig åldersklass.

Orientering kan tyckas primitivt. Man ska ta sig fram med karta och kompass utan några tekniska hälpmedel. Vi håller till i bushen. Toaletter och duschar brukar roa eller skrämma vanligt folk. När det gäller teknik, Internet och information ligger orienteringssporten dock långt före många andra idrotter.

Jag gick fram till direktanmälan, sa vilken av ca 7 banor jag ville springa. Stack därefter ner min "pinne" i en avläsningsenhet. Namn och klubb kommer automatiskt upp. Faktura skickas till klubben. Har man ingen personlig pinne, går det att hyra på plats. Jag köpte min pinne för några hundralappar för flera år sedan. Därefter är det bara att jogga iväg till starten, gå in i rätt fålla och ta sin karta och kontollangivelse. När jag springer ut på banan startar jag min tidräkning i en startenhet. Lätt som en plätt. Mindre än en timme efter att jag åkte hemifrån är jag ute på tävlingsbanan.

Pappa sprang samma öppna bana, och startade en stund efter mig. Till en början hade jag inte en tanke på att han skulle kunna slå mig. Men snart började jag titta till så fort jag anade något rött som rörde sig i ögonvrån. Till slut tyckte jag att hörde hans röst. Nej, det kunde inte stämma. Det ska mycket till för att han ska börja prata i skogen. På sin höjd ett gråtande barn, från vår klubb.

Det gick rätt så bra tyckte jag. Riktigt härligt, trots att det var otroligt kuperat. Getryggen, upp och ner, upp och ner. Nästan framme vid en kontroll kom en kille fram.

-Vet du var du är?
-Det finns en stig där uppe, försökte jag.
(Jag hade redan hjälpt en stackars gubbe med kartan upp-och-ned, det fick räcka.)
-Jag ska ha den här höjden...
-Mm, det ska jag också, mumlade jag och sprang över en liten mosse.
-Tror du att den är där?
(Jag orienterar helst själv, tänkte jag irreterat och stämplade. Sluta tjata!)


(Hm, kanske inte är helt olik pappa ändå.)

En större miss på slutet satte definitivt stopp för mina chanser att slå pappa. Han vann med fyra minuter. Kanske lika bra det, så stolt som han blev. Vid fotograferingen efteråt envisades han med att göra ett diskret segertecken. Blev inte helt rätt ändå.

Efter målgång sticker man pinnen i en särskild enhet. Där skrivs en liten remsa ut med sträcktiderna. Innan man hinner hem brukar resultatlistorna finnas ute på nätet. Snyggt och prydligt med sträcktider och sträckresultat.

SM-silver

Lördagens höjdpunkt var att min cykelkompis Linda Merckx tog SM-silver på linje. Hon slog alla proffs. Så kul! Vi klickade på refresh om och om igen för att få fram det senaste på nätet. Glatt överaskade insåg vi vad som höll på att hända.


Stort grattis!