tisdag 31 januari 2012

Omstart

Vilken skillnad en bitande kall morgonpromenad i solen kan göra! De senaste veckornas sjukdomsdagar inomhus började verkligen sätta sig på humöret. Och i morse fick jag veta att Selmas bästa kompis på förskolan ska flytta efter vårterminen. Usch, så tråkigt.

Men efter en skön promenad känns allt bra igen. Nu är jag frisk nog att ta upp träningen igen. Vi får väl se till att hålla kontakten med Selmas kompis. Och efter sommaren kommer det troligtvis en massa nya barn i Selmas ålder till förskolan.

Nu vill jag köpa nya blommor.

fredag 27 januari 2012

Chokladsnittar, mjölkfria så klart!

Det har varit en tuff men bra dag. Tage är förkyld, ledsen och vill helst bli buren hela tiden. Jag hade två mål med dagen:
1, Sova när Tage sov förmiddagslur.
2, Baka med Selma efter förskolan.

Första plåten. Selma gjorde en särskild kaka till pappa.

Selma tycker verkligen om att baka. Idag gjorde vi chokladsnittar. Jag byter smöret mot mjölkfritt smör. Degen blir något annorlunda, faller isär lite när man rullar. Men det går bra och de blir precis lika goda som vanliga.

Sockerbagaren provsmakar.

torsdag 26 januari 2012

Host och prosit

Mjölkstockningen börjar klinga av. Tack och lov! Jag passar på att runda av med en klassisk förkylning. Tage och Fredric är solidariska och gör mig sällskap. Kommer sig denna sjukdomsparad av att jag för någon vecka sedan tänkte tanken; vi har ju inte alls varit mycket sjuka denna vinter.

Selma är hemma igen efter ett par dagar hos mormor och morfar. Hon har haft kul och lekt mycket. Selma och mormor byggde en snögubbe på parkeringen. Senare när morfar kom hem stod Selma och mormor i fönstret och vinkade. Selma vinkade frenetiskt och tittade sedan snopet på mormor, -Moffa körde på min snögubbe.

tisdag 24 januari 2012

Som ett brev på posten

Mjölkstockning, feber och bröstinflammation. Inte så skoj.

tisdag 17 januari 2012

Låt mig presentera...


...unge herr Sova-hela-natten!

Jomenvisst, det är sant! I natt sov Tage ända till klockan 7. Äntligen! Jag förutsätter att detta är början på en ny era, full med sova hela natten.

måndag 16 januari 2012

Den stora skräcken

Idag var Selma, Tage och jag i den lilla ICA-affären. Jag har ögonen på Selma i stort sett hela tiden när vi handlar. Jag tittade bort ett kort tag och sedan ser jag Selma vid en stor korg full med hela valnötter. Selma biter i en valnöt, men skal på. Jag blir förskräckt. Bort med nöten och undersöker Selma. Kollar huden och frågar om hon har ont i halsen. Det blev ingen reaktion som tur var. Troligtvis kom hon inte i kontakt med någon del av nöten, bara skalet. I sådana lägen känns det skönt att veta att adrenalinsprutan ligger i väskan och att det är nära till sjukhuset.

Tänk vi som tidigare var rätt stora konsumenter av nötter. Nu ger de mig kalla kårar. Selma stoppar som tur är sällan okända saker i munnen, och brukar fråga om hon kan äta något. Hon förstod nog allvaret. Lite senare hemma pratade hon om nötter, att det är jättefarligt.

söndag 15 januari 2012

Så var 2011

En sen summering av 2011. Gick det som planerat?

Vintern håller i sig under VM i skidor och skidskytte. Därefter drar våren in över västsverige för att stanna. Vi fejar och fixar hemma. Det blir jättefint. Jag lyckas komma över en liten kolonilott där vi odlar grönsaker och planerar en vinbärsbuske. Det växer så det knakar.
Under våren åker vi på minst en minisemester någonstans i sverige. Vädret är strålande och Selma uppskattar äventyret.

Snacka om vinter, snö från november till mars. Vi hade precis flyttat in och började inreda. Men jag var i början av graviditeten och var galet trött och illamående. Under året har vi fixat rätt mycket hemma. Ofta under devisen; gör om gör rätt.

Vi fick en liten jordlott 500 meter bort. Jag hann inte planera odlingen i förväg. Vi körde mest potatis, som växte riktigt bra. Men odlade även; rädisor, morötter, sallad, ärtor, bönor, blommor och lite annat, med varierande framgång.

Vi kom faktiskt iväg på en tur till Helsingborg där vi gick på tågmuseum och bodde på ett fint hotell vid havet. Annars var vi mest hemma. Jag var stor och tung, och orkade inte så mycket i värmen.

Vårterminen 2011 kom jag in på samma distanskurs i digital bildbehandling som lillasyster började hösten 2010. Jag fotar och arbetar på med uppgifterna i kursen. Mina bildbehandlade foton blir fantastiskt fina. Plötsligt har jag gått om lillasyster.

Jag stressade över att jag aldrig hade tid över till bildbehandlingen. Till slut insåg jag att jag måste prioritera och lade ned kursen. Det var det bästa jag gjorde på den kursen.

Sommaren startar ganska lugnt. Vi håller oss hemma och åker på flera dagsutflykter. Någon gång kring månadsskiftet juli/augusti tittar en fjärde familjemedlem ut. Än så länge väljer jag att inte tänka på hur det ska gå till. Jag hoppas dock på en mindre bebis och kortare förlossning än då Selma föddes. Den här gången vill jag också få den där efterlängtade smörgåsen som jag snuvades på sist.

Fy fan vad ont det gör att föda barn! Direkt efteråt förmanade jag mig själv: "Kom nu ihåg, gör aldrig detta igen". Men stunden då jag höll honom för första gången är kanske det bästa jag upplevt. Denna gång fick vi den tjusiga smörgåsen, den smakade otroligt gott. (Nästa så att jag vill göra om det)

Hursomhelst, på något sätt kommer bebisen ut. Den lilla krabaten mår bra och är harmonisk. Sover, äter och myser. Inte så mycket skrik. Amningen fungerar toppen från början. (Inte i närheten av tortyramningen första tiden med Selma, då jag på riktigt trodde att kirurgi skulle behövas för att sy fast de såriga bitarna)

Lilla bebis-Tage var lugn och fin. Inte så mycket skrik och amningen funkade bra nästan direkt. Tack och lov!

Selma är väldigt förtjust i bebisen, och leker försiktigt med sitt lilla syskon. Jag är mammaledig och träffar andra trevliga föräldrar och barn på öppna förskolan. Selma får flera kompisar i området. Värmen håller i sig långt in på hösten. Det är otroligt vackert i vårt område med alla träd i höstfärger.

Selma är väldigt förtjust i bebisen, och leker hårdhänt med sin lillebror. Det är så roligt att se dem tillsammans. Jag har varit på öppna förskolan två gånger, men de flesta föräldrar verkar ha fullt upp med sina barn. Vi har däremot fått trevliga grannar.

Återigen promenerar jag på ordentligt för att få bort graviditetskilona, som denna gång inte är i närheten av de 30+ förra gången. Jag motionerar riktigt bra under hösten och lägger grunden för träningen som ska ta vid när kroppen återhämtat sig. (Inför 2012 som ska bli träningens år)
Jag jobbar vidare med genomföra och avsluta som genomgående ledord under 2011. Jag ser till att vi verkligen kommer iväg på utflykter vi planerar och slutför de projekt jag tar mig för.

Jag gick upp nästan exakt lika mycket under denna graviditet. 30 kilo. Kul! Jag upptäckte att med två barn har man inte lika mycket tid att förvalta. Jag har inte haft möjlighet att hinna med lika mycket som när jag var hemma med Selma. En bit in på hösten valde jag att prioritera lite träning före städning och annat jox. Promenader till en början och sedan löpträning. Det gör mig gott.

Julen blir mysig i vitt vinterlandskap, med en fin gran, fantastiskt god julskinka och med två små barn.

Julen blev mysig trots regnrusk, med gran, god julskinka och två små barn. Selma pratar fortfarande om tomten, julafton och julklappar.

torsdag 12 januari 2012

Dagens skörd på bakbordet




Jag förstår varför det är populärt att baka surdegsbröd. Det är både enkelt och roligt, men framför allt väldigt gott. Selma tycker mycket att både baka och äta.

söndag 8 januari 2012

Det funkade ju på lillebror

Efter att ha sett något barnprogram på TV berättade Selma att hon vill ha ett marsvin. Jag förklarade att det inte var aktuellt. Någon dag senare proklamerade Selma: -Jag har ett marsvin i magen. Jaa, jag ska åka och ta ut den.

fredag 6 januari 2012

Tage 5 månader

Under helgerna passerade Tage 5 månader. På juldagen vände han sig från rygg till mage för första gången. Efter några dagar fick han in snittsen och vänder sig till mage mest hela tiden. Tyvärr orkar han ännu inte hålla upp huvudet så länge. Efter ett tag ligger han med ansiktet i golvet och är ledsen.

Tage leker mycket med sina leksaker. Han tittar, känner och smakar intresserat. Det är roligt att se när Tage och Selma leker tillsammans. De tittar på varandra och skrattar gott i samförstånd.

Nattsömnen är inget vidare. Vi väntar ut en förkylning. Sedan är det dags att fasa ut nattamningen helt. Nu vaknar han flera gånger varje natt och vill äta.

Två små tänder börjar titta upp i underkäken. Tage äter allt mer mat, och gillar det. Han är en stor kille, men växer inte riktigt lika fort längre. Storlek 74 passar fortfarande.

onsdag 4 januari 2012

Trött

För längesedan hörde jag om en träningsövning som Göran Kropp (tror jag det var) körde. Han lade sig att sova i ett tält på natten, och ställde en klocka att ringa efter slumpad tid. När klockan ringde sprang han en runda i natten. Jag tyckte att det lät mer en lovligt galet. Sömn är inget man leker med.

Härom dagen insåg jag att det är ungefär vad jag håller på med. Jag lägger mig, visserligen i sängen, och ställer Tage-klockan. Det kan dröja 5 minuter, en timme eller tre timmar. Det enda jag vet med säkerhet är att min Tage-klocka kommer att ringa. Flera gånger. Detta har jag hållit på med i fem månader nu. Jag är trött.