Så var 2012

En summering av 2012. Gick det som planerat?

Innan mars är slut har jag fått ordning i pysselrummet. Som belöning köper jag en fotoskrivare. Vad jag ska pyssla! Jag lägger mest tid på att göra två tjusiga fotoalbum till Selma och Tage. Ibland pysslar Selma med mig. Jag låter henne använda (nästan) alla mina grejer och göra vad hon vill. Innan året är slut bara måste jag ha färdigställt Selmas filt och Tages giraff. Jag funderar även på att börja brodera. Och är lite sugen på att lära mig sticka.

Det är för dåligt. Filten, giraffen och fotoalbumen är fortfarande inte klara. Giraffen har jag åtminstone virkat lite på, men Tage kommer nog inte vara så intresserad när den väl är klar. Pysselrummet är lite mer i ordning, men inte klart. Fotoskrivaren, den köpte jag ändå. Men jag har faktiskt sytt fast massor av namnlappar i barnens kläder, det måste ju också räknas.

Status på giraff och filt 120223.

Status på giraff och filt 130116.

Detta år blir mer miljövänligt. Jag köper mer ekologisk mat och blir duktigare på att kolla upp att produkter (särskilt till barnen) är giftfria. Vi äter vegetariskt lite oftare, helst en dag i veckan.

Tja, det gick väl sådär. Jag köper rätt mycket ekologiskt, och håller de värsta gifthärdarna borta bland barnprylarna. Men det där med vegetariskt. Jag tror helt ärligt att vi inte har ätit helt vegetariskt en enda gång. Där kan vi bli bättre.

Jag ritar en snygg karta över min lilla jordlott, som visar vad som ska odlas var. Selma får plätten i pallkragen, där får hon bestämma helt själv. Hela lotten växer så det knakar.

Nej, det blev ingen liten karta. Så förvånad! Selma fick odla i pallkragen, men var inte så intresserad. Jag fixade mycket med lotten under året, och skördade rätt bra trots allt regn. På hösten planterade jag några bärbuskar och satta blomsterlökar inför våren.

I mitten av maj ställer jag mig för första gången på startlinjen till Göteborgsvarvet. Jag önskar att jag hade tränat mer, men är nöjd med att ha utnyttjat de träningstillfällen som dykt upp. Det är fullt med folk och rätt jobbigt. När jag går i mål inser jag glatt att jag slagit lillasysters tid från förra året. Klockan stannar på ca 2.05.

När klockan visade 2.05 hade jag en bra bit kvar att springa. Men strunt samma, jag är väldigt glad över att ha tagit mig i mål på mitt första göteborgsvarv. 

Under våren tränar jag vidare och kommer i riktigt bra form. Jag springer ett par orienteringstävlingar, minst en tävling i vanligt klass. D21 eller D35! Om lillasyster är med slår jag henne. Jag plockar fram mina snygg-tights som jag aldrig använt, nu sitter de som en smäck.

Efter göteborgsvarvet lade jag i stort sett ned träningen helt. En stackars orienteringstävling fick jag till i slutet av hösten, jag sprang min första tävling i D35.  Jag tog hem segern, rätt mycket tack vare att jag var den enda startande. I vilket fall var det jättekul att orientera igen.

Två dagar i veckan är Selma hemma från förskolan. Då blir det inget städ och annat tjafs. Nej, jag ser minsann till att vi kommer iväg på små roliga utflykter. Stort och smått. Under vår och sommar åker hela familjen iväg på ett par semesterturer. Vi badar, paddlar kanot och Selma kanske tränar på balanscykel.

Det är mycket som ska hinnas med när man är hemma med två barn, så nog har det blivit en del städ och fix även på Selma-tid. Men vi kom iväg på många små utflykter. Oftast biblioteket, Universeum eller Skatås. Selma lärde sig snabbt att ta sig fram på balanscykeln.

Under våren åkte vi till Astrid Lindgrens värld. Tillsammans med min syster och hennes familj åkte vi till bad-hotellet i Fredrikshamn, det pratar Selma fortfarande om. Vi köpte en gammal båt som vi tog ett par turer med. Det är lite tuffare på sjön nu med två små barn än med förra båten då det bara var vi som kastade loss. Trots mycket regn och spralliga barn fick vi några sköna stunder i västkustpärlor.

Lilla Selma på Lilla gubben.

Efter sommaren börjar jag jobba igen (oj, vad det känns avlägset). Jag har ingen aning om var jag ska vara och vad jag ska göra. Jag hoppas på ett intressant uppdrag på bra pendlingsavstånd.

Jag fick ett nytt uppdrag på samma ställen som innan jag gick på föräldraledighet. Det är bra. Jag trivs jättebra och det funkar även bra praktiskt med pendling plus att jag kan vara föräldraledig på onsdagar.

Till hösten börjar lille Tage på förskolan. Det bara måste bli så att han kan börja på småbarnsavdelningen på Selmas förskola. Det skulle underlätta vardagen enormt jämfört med om det blir en annan förskola. Hoppas, hoppas! Höstvardagen rullar på med jobb och båda barnen på förskola. Det är fullt upp med hämta-lämna, fixa middag och allt småbarnsfamilj-jox. Men det funkar riktigt bra, och vi tycker oss ha tid till träning och annat kul med barnen.

Här hade vi riktig flax. Det visade sig att lagom till att det var dax för Tages förskolestart, infördes syskonförtur här. Så hux flux var Tage garanterad en plats på Selmas förskola. Under hösten skolade Fredric in Tage på småbarnsavdelningen. Det har gått jättebra. Tage är oftast glad, äter mycket, sover gott och leker med polarna. Men han gillar inte alltid att vara ute på gården nu under vintern.

Höstvardagen har rullat på rätt bra. Vi pusslar på med hämta-lämna,  det går runt. Men det är inte mycket tid över till annat.

När julen kommer kan jag hänga fram två fina egensydda julklappsstrumpor till Selma och Tage. (Tyg och band köpte jag för 2 år sedan) Kanske får Fredric också en.

Tja, vad ska jag säga,... tyget får vänta ett år till. Men jäklar vilka tjusiga julklappsstrumpor jag ska hänga fram då. Julen ägnat vi åt vinterkräksjukan i år. Inget jag rekommenderar.