Fertilitetsriddare

Idag jobbpratade jag med en leverantör. Jag berättade att jag ska vara mammaledig efter januari. Den trevliga leverantören konstaterade glatt att vi gick den traditionella vägen med giftemål och sedan barn. -Nja, svarade jag, riktigt så är det inte. Det är klart att man antar att vi gift oss och sedan direkt blivit med barn. Men det är ju inte alls så. Den kändes inte som rätt tillfälle att informera honom om att det minsann tagit flera år att få till den här graviditeten och att det inte hade något med giftermålet att göra, snarare tvärt om i så fall.

Jag vill att alla ska veta att det har varit en bumpy ride. Om det finns någon i min omgivning som är ofrivilligt barnlös, så vill jag att de ska veta att de inte är ensamna om den sorgen och att det faktiskt kan lyckas till slut även om det verkar hopplöst och bara hemskt. Det var i alla fall en tröst för mig. Dessutom är det ett viktigt och intressant område för mig. Jag känner mig som en riddare på korståget för ofrivillig barnlöshet och fertilitet. Men den här gången valde jag att bespara den stackars leverantören från vår fertilitetsresa.

(Jag tog alltså inte på något sätt illa vid mig av frågan)