Så var 2011

En sen summering av 2011. Gick det som planerat?

Vintern håller i sig under VM i skidor och skidskytte. Därefter drar våren in över västsverige för att stanna. Vi fejar och fixar hemma. Det blir jättefint. Jag lyckas komma över en liten kolonilott där vi odlar grönsaker och planerar en vinbärsbuske. Det växer så det knakar.

Under våren åker vi på minst en minisemester någonstans i sverige. Vädret är strålande och Selma uppskattar äventyret.

Snacka om vinter, snö från november till mars. Vi hade precis flyttat in och började inreda. Men jag var i början av graviditeten och var galet trött och illamående. Under året har vi fixat rätt mycket hemma. Ofta under devisen; gör om gör rätt.

Vi fick en liten jordlott 500 meter bort. Jag hann inte planera odlingen i förväg. Vi körde mest potatis, som växte riktigt bra. Men odlade även; rädisor, morötter, sallad, ärtor, bönor, blommor och lite annat, med varierande framgång.

Vi kom faktiskt iväg på en tur till Helsingborg där vi gick på tågmuseum och bodde på ett fint hotell vid havet. Annars var vi mest hemma. Jag var stor och tung, och orkade inte så mycket i värmen.

Vårterminen 2011 kom jag in på samma distanskurs i digital bildbehandling som lillasyster började hösten 2010. Jag fotar och arbetar på med uppgifterna i kursen. Mina bildbehandlade foton blir fantastiskt fina. Plötsligt har jag gått om lillasyster.

Jag stressade över att jag aldrig hade tid över till bildbehandlingen. Till slut insåg jag att jag måste prioritera och lade ned kursen. Det var det bästa jag gjorde på den kursen.

Sommaren startar ganska lugnt. Vi håller oss hemma och åker på flera dagsutflykter. Någon gång kring månadsskiftet juli/augusti tittar en fjärde familjemedlem ut. Än så länge väljer jag att inte tänka på hur det ska gå till. Jag hoppas dock på en mindre bebis och kortare förlossning än då Selma föddes. Den här gången vill jag också få den där efterlängtade smörgåsen som jag snuvades på sist.

Fy fan vad ont det gör att föda barn! Direkt efteråt förmanade jag mig själv: "Kom nu ihåg, gör aldrig detta igen". Men stunden då jag höll honom för första gången är kanske det bästa jag upplevt. Denna gång fick vi den tjusiga smörgåsen, den smakade otroligt gott. (Nästa så att jag vill göra om det)

Hursomhelst, på något sätt kommer bebisen ut. Den lilla krabaten mår bra och är harmonisk. Sover, äter och myser. Inte så mycket skrik. Amningen fungerar toppen från början. (Inte i närheten av tortyramningen första tiden med Selma, då jag på riktigt trodde att kirurgi skulle behövas för att sy fast de såriga bitarna)

Lilla bebis-Tage var lugn och fin. Inte så mycket skrik och amningen funkade bra nästan direkt. Tack och lov!

Selma är väldigt förtjust i bebisen, och leker försiktigt med sitt lilla syskon. Jag är mammaledig och träffar andra trevliga föräldrar och barn på öppna förskolan. Selma får flera kompisar i området. Värmen håller i sig långt in på hösten. Det är otroligt vackert i vårt område med alla träd i höstfärger.

Selma är väldigt förtjust i bebisen, och leker hårdhänt med sin lillebror. Det är så roligt att se dem tillsammans. Jag har varit på öppna förskolan två gånger, men de flesta föräldrar verkar ha fullt upp med sina barn. Vi har däremot fått trevliga grannar.

Återigen promenerar jag på ordentligt för att få bort graviditetskilona, som denna gång inte är i närheten av de 30+ förra gången. Jag motionerar riktigt bra under hösten och lägger grunden för träningen som ska ta vid när kroppen återhämtat sig. (Inför 2012 som ska bli träningens år)

Jag jobbar vidare med genomföra och avsluta som genomgående ledord under 2011. Jag ser till att vi verkligen kommer iväg på utflykter vi planerar och slutför de projekt jag tar mig för.

Jag gick upp nästan exakt lika mycket under denna graviditet. 30 kilo. Kul! Jag upptäckte att med två barn har man inte lika mycket tid att förvalta. Jag har inte haft möjlighet att hinna med lika mycket som när jag var hemma med Selma. En bit in på hösten valde jag att prioritera lite träning före städning och annat jox. Promenader till en början och sedan löpträning. Det gör mig gott.

Julen blir mysig i vitt vinterlandskap, med en fin gran, fantastiskt god julskinka och med två små barn.

Julen blev mysig trots regnrusk, med gran, god julskinka och två små barn. Selma pratar fortfarande om tomten, julafton och julklappar.

Så var 2010

En sen summering av 2010. Slog förväntningarna in?

Jag sparkar igång det nya året med att i januari bli godkänd i kursen jag läser. Det känns bra att äntligen ha tagit tag i denna gamla surdeg efter så många år. Jag är fantastiskt nöjd med min prestation och förtjänar en liten belöning. Detta sätter ramen för mitt 2010. Genomföra och slutföra.

Jodå, jag klarade distanskursen jag läste och fick därmed äntligen ut min examen. I flera år har den där sista saknade kursen grämt mig ordenligt. Men jag har inte riktigt firat min bedrift ännu.

Jag fortsätter det nya årets början med att följa mitt nyårslöfte och tränar minst två gånger i veckan. Det blir mest löpning och gympa på Friskis. Vid påsk konstaterar jag att jag uppnått mitt mål och hämtar hem belöningen, en gps-klocka.

Året startade med intensivpluggande och fortsatte med ett par förkylningar. Efter det kom jag aldrig in i tränandet. Faktum är att jag inte en endaste vecka under hela 2010 tränade två pass. I slutet av sommaren gick jag däremot och köpte mig gps-klockan.

Nu har jag fått bättre kondition och springer ett par orienteringstävlingar. Mot slutet av vårsäsongen byter jag den öppna klassen mot D21 på ett par tävlingar. Det går riktig bra.

Eh, nej.

2010 blir ett bra år även för TV-sporten. De stora händelserna är såklart vinter-OS, giro d'Italtia och tour de France. Vid vinter-OS hoppas jag mest på längdskidåkarna och skidskyttet. Men det ska även bli kul att se utförsåkningen, det svenska herrlaget i skridsko-lagtempo, den där tjejen som kör slalom med fyra i backen samtidigt. Och förhoppningsvis flera andra roliga idrotter.

OS var ju fantastiskt roligt. Året cykel-tv var också bra. Extra kul med Gustav Larssons etappseger i Girot.

Kanske springer jag 5-dagars i sommar. I så fall i klassen D-21 Kort. Det går riktigt bra, top 50 totalt.

Eh, nej.

Jag pysslar och handarbetar som aldrig förr. Och nu stannar det inte vid idéer, jag genomför och avslutar. Det känns bra. Framför allt gör jag klart albumet över Selmas första år. Det blir jättefint. Jag gör klart filten med mormorsrutor, den blir också jättefin.

Jag körde på rätt bra. Men under våren började flyttplanerna och försäljningen, då lade jag handarbetandet på is och därefter i flyttlådan.

Kanske hittar vi det där dröm-radhuset. Det har gott om förvaring, en liten gräsplätt, mysigt vardagsrum, fina golv, massor av fönsterbrädor som behöver fyllas med blommor, ett rum över som blir mitt pysselrum där symaskinen kan stå framme, ett sportrum där testcykeln kan stå framme, närhet till en förskola som Selma gillar och flera grannar med barn som Selma kan leka med. Ja, något sådant vore bra.

Ja, till slut så. Vi letade hus lite här och där. Ena veckan var Mölndal mitt i prick, nästa Sävedalen och veckan därpå drömde vi om Alingsås. Vi var med i flera budgivningar som steg i skyn och var ett par gånger rejält bedrövade efteråt. Men så dök ett sidospår upp. Som var klockrent. En radhusliknande bostadsrätt i Renströmska villan som renoverats och gjorts om till bostäder. Det har gott om förvaring i källare, en pyttepytteliten gräsplätt (plus en stor vacker park), mysigt vardagsrum, inte plankgolv men fina nya fina golv, massor av djupa fönsterbrädor i sten, ett litet pysselrum (jippie), ett sportrum och otroligt nära till förskolan. Det finns ett par barn i huset men inte så många. Dock finns det väldigt mycket barn i området. Tja, rätt likt önskemålen. Dessutom är vi granne med hela Skatås och Delsjöområdet. Jackpott!

Under sommaren åker vi på en liten mysig semesterresa, förmodligen i Sverige. Selma tycker att det är jätteroligt!

Tyvärr gick en stor del av våren och sommaren åt till lägenhetsförsäljning och visningar. Det blev en riktigt långdragen historia slutade riktigt bra. Vi hann ändå med en campingtur med mamma och pappa. Selma kände sig snabbt hemma i husvagnen och rymde till lekplatsen.

Jag var med då lillasyster förlöstes med kejsarsnitt och lille Justin tittade ut. Det var en speciell upplevelse.

I augusti är det dags för Selma att skolas in på förskolan. Hon tycker att det är roligt på förskolan och känner sig trygg med personalen. I samma veva är det dags för mig att börja arbeta igen. Det vore bra om jag fick ett uppdrag på gamla stället. Mitt uppdrag är ju upptaget, men det kanske finns behov för fler.

Inskolningen gick löjligt bra. Selma trivdes jättebra på förskolan. Jag började arbeta igen, på ett nytt uppdrag. Det gick bra och var skönt att arbeta igen.

Hösten rullar på med träning, jobb och förskola. Jag trivs bra på jobbet och känner mig duktig.

Hösten rullade på med jobb, förkylningar, öroninflammation och ögoninflammation. Jag trivdes bra på jobbet och kände mig duktigt.

Julen blir mysig. Granen är lite mindre i år.

Julen blev lugn och mysig. 2009 års gran var en katastrof. Jag missbedömde storleken och jättegranen fick stå på balkongen, opyntad. 2010 års gran fixade pappa. Den var fin, kanske lite gles. Selma var med och pyntade.

Så var 2009

Dags att summera 2009. Jag hittade min förhoppningar inför 2009. Vad hände egentligen?

Förlossningen drar igång under slutet av januari eller början av februari. Jag spricker inte eller knappt alls och förlossningen blir en fin upplevelse. Lilla bebisen mår bra och vi får äntligen träffas.

Nja, vi fick vänta till en bra bit in i februari. Den 18:e februari föddes Selma. Inte spricka alls? Fin upplevelse? Jag sprack rejält och förlossningen höll på i två kämpiga dygn. Aj! Det var verkligen speciellt och stort. Jag är så glad över att jag fick uppleva det. Och såhär i efterhand undrar jag nästan om det verkligen gjorde så ont. Lilla bebisen var en stor bebis, 5130 g. Efter lite turbulens mådde hon bra. Att Selma kom till oss är självklart det allra bästa med 2009.

I februari ammar jag i soffan och tittar på VM i längdskidåkning. Det blir en succé för svenskarna. Mathias Fredriksson är äntligen frisk och lyckas med åtminstone ett bra lopp.

Vi hängde inte med så bra i längdskidåkningen. Selma föddes mitt i, och den första tiden med tortyr-amning, läkande kropp och skrikande bebis var inte så mysig som jag föreställt mig.

I takt med mina barnvagnspromenader under våren går jag stadigt ned i vikt. På lite längre sikt lyckas jag även bli av med de där två-tre retliga kilona som jag velat bli av med i flera år. Inte nog med det lyckas jag även för första gången att få till en snygg solbränna. En brun sådan, inte röd.

Vårens promenader lyckades jag med. Vad jag gick! Promenad hit och promenad dit. Det var skönt att röra på sig och oftast fint väder. Efter ett tag började kilona ge med sig. Jag är såklart inte helt i hamn ännu. Snygg solbränna!? Trodde jag verkligen det?

Jag gör ett jättefint album till bebisen. Det stannar inte där. Min kreativitet som oftast inte kommer längre än till tanken övergår äntligen i handling. Jag syr, pysslar och skapar en massa fint.

Jag började på ett jättefint album. Och jag började virka en filt med mormorsrutor. Under hösten/vintern tog jag en pysselpaus för att plugga. Pyssel-idéerna vet inga gränser.

Jag gör en storrensning i garderoben och köper lite nytt. Nu har jag bara kläder som jag använder. Inte lådorna fulla med gamla oanvändbara trasor som innan.

En storrensning blev det. Men jag behöver fortfarande mycket nytt. Var kommer alla fula gamla kläder ifrån? Min garderob är ännu inte sådär piffig som jag drömmer om.

Under sommaren åker vi alla tre på en mysig minisemester.

Jag kommer knappt ihåg vad vi gjorde i somras. Inga direkta semesterresor, men det var en bra sommar. Vi åkte till Lidköping och köpte porslin. Två gånger. Vi var och tittade på cykel-SM på Kinnekulle. Vi kom båda igång ordentligt med träningen under semester. För att sedan bli sjuka i halsfluss och sängliggande hela familjen.

Vi ser Lance Armstrongs comeback i tour de France. Det är otroligt spännande ända fram till de sista etapperna. Flera svenkar är med, och de kör riktigt riktigt bra.

Vilken comeback av Lance, 3:a! Vilken tour! Toppen.

Mina promenader utvecklar sig till regelbunden löpträning. Under hösten springer jag några orienteringstävlingar och konstaterar glatt att konditionen är bättre än på flera år.

Några orienteringstävlingar blev det allt. Roligast var Uddevallas patrull som jag sprang tillsammans med lillasyster. Annars blev det en mycket sporadisk löpträning.

Lilla bebisen växer och mår bra. Vi firar en mysig jul.

Selma mår toppen och är så fin att det gör ont i hjärtat. Under våren och sommaren var Selma röd och torr i huden. Efter mycket smörjande utan resultat konstaterades att hon har mjölk- och äggallergi. Vi hoppas att det växer bort.

I höstas körde vi ett nattrace för att vänja Selma av med att amma hela nätterna. Efter ett par tuffa nätter gav det resultat. Nu sover hon i eget rum och vaknar oftast ingen eller någon gång per natt. Och vi sover bättre.

Julen har varit mysig och rätt så lugn. Det var kul att se både Selma och lille Bus med jultomten och alla julklappar. Min bästa julklapp var ett par Efva Attling-örhängen.