Sista dagen

Årets sista dag började med dunkande trötthet. Tage har varit ledsen och svår trösta de senaste två nätterna. Han är förkyld, eller så är det 5-månadersvaccineringen som spökar. Selma passade på att vakna 5.30 och tvingade upp Fredric.

Dagen har ägnats åt städ och fix. Selma har kört ett trötthetsutbrott och slocknade sedan i en välbehövlig eftermiddagslur.

Nu ser jag fram emot en trevlig kväll tillsammans med lillasysters familj samt några vänner. Maten blir jättegod och barnen leker glatt tillsammans. Vi tar det lugnt och välkomnar det nya året.

Tage 4 månader

Tage har passerat 4 månader och är fortsatt en glad och utåtriktad kille. Tage känner och tittar förtjust på sina händer. Han greppar efter leksaker och annat som kommer i hans väg. Allt ska kännas på och undersökas, gärna med munnen också. Han tycker mycket om att bada. Lampor är väldigt intressanta. Farmors gamla adventsljusstake är en favorit.

Nattsömnen varierar. En period vaknade han bara en gång på natten. Men det sista har han vaknat allt oftare, kanske på grund av en segdragen förkylning. Tage har fått smaka lite på mat. Han verkar gilla det.

Tage jollrar och skrattar gärna. Han provar att göra olika ljud. När man kittlar honom skrattar han gott.

Vi tränar nacken ett par gånger om dagen genom att ligga på mage. Det börjar ge resultat, han kan lyfta på huvudet ett par minuter innan han blir trött. Han tycker om när vi håller honom så att han står upp. Då försöker han göra små skutt. Små stunder kan han sitta med stöd.

Tage växer ordentligt och har nu börjat med storlek 74.

(Selma 4 månader)

Pepparkakor

Vi lyckades baka ett gäng pepparkakor i torsdags, trots tröttheten. Degen fick jag göra själv då det finns mjölk och/eller nötter i alla köpdegar. Men det var ju rätt enkelt att slänga ihop kvällen innan. Selma tyckte att det var roligt och provsmakade glatt på degen. Men vi gjorde inte som min lillasyster. Hon åt så mycket deg att hon fick magknip. Som vuxen. Två år i rad!

Dagens stora utmaning

Vi harvar vidare med segdragen förkylning och taskig nattsömn. Nu tar Selma en middagslur. Det innebär att jag har i runda slängar en halvtimme på mig att få lillebror att somna. Den bedriften belönas i sin tur med att jag kan kasta mig i soffan och blunda till ett par minuter. Det vore fantastiskt för i eftermiddag ska vi baka pepparkakor.

Lite sömn tack

För ett tag sedan var jag löjligt nöjd över hur nattsömnen funkade. Tage sov till 4-tiden för att äta lite och sedan direkt somna om. Selma sov hela natten som hon oftast gör. Gott.

Den senaste veckan har nattsömnen varit katastrofal. Både Selma och Tage vaknar hela tiden. I natt har Selma hostat konstant. Ok, tänkte jag. Då kommer hon sova länge på morgonen istället. Nej, halv sju var hon pigg och skulle gå ner.

Ska det bli någon sömn på dagen gäller det att få båda barnen att sova samtidigt. När Tage tog sin förmiddagslur såg Selma lite hängig ut. Perfekt, tänkte jag och föreslog att vi skulle lägga oss i soffan. Inte sova, bara vila lite? Selma gick med på det. Äntligen, bara några minuters sömn tack.

Nu har barnen sovit klart medan jag har sprungit fram och tillbaka för att söva om den som vaknat. Och telefonen har ringt två gånger. Där gick den sömnchansen om intet. Dags att ta en promenad. Frisk luft ska man ju bli pigg av.

Pustar ut på första advent

Sedan några år tillbaka firar vi första advent med mina kusiner med familjer. I år var det vi som stod för värdskapet. 11 vuxna och 8 barn! Nu är jag trött och pustar ut i soffan med rester av årets första julmat. Ett plus med att ha det hos oss är att vi får upp adventspynt i god tid. Ett minus är att man mest lastar fram glögg, mat, kakor och kokar kaffe och knappt hinner prata med någon. Jag får ringa till lillasyster och höra vad alla sade.

Tack för det TV4

Idag är det världscup i längdskidor. Det är det bästa jag vet att se på tv. Nu har tv4 snott åt sig sändningen från proffsiga svt, och visar skidorna på tv11. Som vi inte har!

Nåja, det blir till att titta Eurosport med Vacchi istället. Det funkar ju faktiskt riktigt bra också. Vacchi som jag förövrigt har varit chaufför åt när han var speaker då vår cykelklubb arrangerade SM i cykelcross.

Sunkmaja

Shit, jag ser för bedrövlig ut idag. Dagens outfit består av mina gamla tjockis-jeans som jag nu inte lyckas knäppa översta knappen på och en något för liten skjorta med kräks på båda axlarna. Håret som jag borde ha tvättat i morse har jag satt upp i en liten toft. Det vill säga det hår som inte har trillat av. Jag har kommit in i tappa hår-perioden under amningen. Dessutom mår jag lite illa efter att ha stoppat i mig en rejäl näve pepparkakor under dagen. Det ångrar jag nu.

Jag såg ett "gör om mig"-inslag i Gokväll förut och blev riktigt sugen. Här är jag, hjälp mig.

Hänt i veckan

- Vi har varit på två kalas. Födelsedagsbarnen var 3 respektive 31 år. Selma ville inte gå hem från något av kalasen.

- Jag tog mig äntligen i ett par vanliga jeans med gylf. Tänk att det kan kännas så fantastiskt! Dessutom visade vågen en ny lägstanotering, 69 kilo.

- Jag har fått julstress och en jättefin jacka.

Tage 3 månader

Nu har Tage passerat 3 månader. Han är väldigt social och glad. Han skrattar och jollrar riktigt mycket. Tage har nyligen upptäckt sina händer. Han kan ligga och känna och titta fokuserat på händerna. Han börjar också försöka röra vid saker. När han ligger på mage kan han lyfta huvudet riktigt högt, men bara en kort stund.

Det bästa Tage vet är när någon pratar med honom. Då skrattar han gott och pratar tillbaka. Han tycker också mycket om att bada, och äta. Tage växer så det knakar. Jag hinner knappt med att plocka fram nya större kläder. Nu har han storlek 68-74.

Han sover rätt så bra på natten. Oftast vaknar han två gånger om natten för att äta, ibland något mer. Men han somnar alltid om när han ätit.

(Selma 3 månader)

Selma 2,5 år

För någon månad sedan blev Selma 2,5 år gammal. Selma tycker om att röra på sig. Hon hoppar, springer och skuttar. I höst har hon börjat på gymnastik. Det tycker hon väldigt mycket om. Vatten över huvudet är inte lika populärt.

Hallå i luren, vem där!?

Största händelsen på sistone är så klart att Selma blivit storasyster till Tage. Selma älskar verkligen sin lillebror. Hon vill krama, mysa och pyssla om honom. Ibland lite väl hårt, dock. Tage har fått en självklar roll. Selma är aldrig svartsjuk och ifrågasätter inte att Tage är upp när hon går och lägger sig.

Så här glad är Selma över sin lillebror.

Selma leker gärna med lego, ritar eller tittar på SVT´s barnprogram. Bland favoritböckerna finns: Benny, Alfons Åberg och Siv sover vilse.

Selma tycker om att vara med och laga mat och baka. Hon pratar ofta om vem som kan och inte kan äta vad. Nu kan Selma äta ägg i tillagad form, vilket hon gärna påpekar.

Selma på språng i Skatås-terrängen.

Selma är nu inne på sin andra termin på nya förskolan. Hon trivs jättebra. Det passar henne bra att de är ute så mycket. De tre närmsta kompisarna har tyvärr bytt förskola då de flyttat, men Selma leker vidare med nya kompisar.

När man har hund måste den ut och rastas ibland.

Selma pratar mycket. Vi förstår oftast vad hon menar. Ibland blir det lite fel, särskilt med bokstaven s.

Nöse = Snöre
Modis = Smothie
Kissenösig = Kissenödig
Fun = Hund

Tage 2 månader

Idag blir Tage 2 månader. Han är nu mycket mer med i blicken. Tage tittar sig intresserat omkring och tycker när man pratar och skojar med honom. Han skrattar och jollrar.

Tage sover rätt så bra på natten. Han äter ett par gånger. De senaste veckorna har han varit tät i näsan och blir då ledsen på natten när han inte får luft. Tage är mer stabil i nacken, men behöver fortfarande stöd. När han ligger på mage kan han lyfta huvudet lite och vrida till andra sidan. Men han blir snabbt trött och ledsen.

Han växer vidare både på längden och bredden. Nu använder vi mestadels storlek 68.

(Selma 2 månader)

Göteborgsvarvet 2012, 33 veckor kvar

Det är en sak att ha gravidkläder när man är gravid, men nu åtta veckor senare är det inte lika kul. Nu vill jag komma i form så att jag kan slänga gravidbrallorna all världens väg. Göteborgsvarvet närmar sig. Om jag ska nå mitt mål, att slå lillasysters tid från förra året (2.09), är det dags att börja röra på sig.

Status
Vikt: 71,5 - 73 kg.
Känsla: Tung, trött och stor.
Träning: Nope. Några barnvagnspromenader.

Mål
Mitt första mål är att komma igång med två pass i veckan. Ett löppass i veckan med barnvagn och ett löppass utan vagn på helgen. Till en början får jag gå och lunka, bara jag tar mig runt.

Vi bakar bullar

Idag skulle vi gått till Öppna förskolan i Skatås (utomhus). Men regnrusket gjorde att vi lade om planen. Det fick bli bullbak istället! Selma tycker om att baka.

Selma har hand om den lilla degen.

Första plåten klar.

Tage 1 månad

Lillebror Tage har hittills mest sovit och varit riktigt lugn. Idag är han en månad gammal. Det har han firat med att hålla sig vaken och skrika mer än någon dag tidigare.

Tage tycker om att äta, sova och vara nära. Han växer så det knakar. Vid senaste BVC-besöket hade han gått upp ett kilo sedan besöket två veckor tidigare. Det märks på kläderna, vi har redan börjat med storlek 62. Om natten brukar Tage vakna ett par gånger för att äta. Han somnar ofta om direkt efteråt.

(Selma 1 månad)

Lillebror

Vår lille kille är här. Jag förundras över att han så snabbt känns så självklar. Som om han funnits bra mycket längre än drygt två veckor. Han är fantastiskt fin.

Laddar eller nåt

Nu börjar det verkligen att dra ihop sig. Som längst är det lite drygt två veckor kvar. Dags att packa den där BB-väskan. Rent praktiskt är vi förberedda, men mentalt känns det overkligt. Tänk att det ska komma en ny familjemedlem!

Jag mår rätt så bra, men är väldigt trött och otymplig.

En liten lustigkurre

Jag och Selma går upp till övervåningen, där badkaret finns.

-Selma får inte bada. (Selma)

-Nej, Selma ska inte bada. (Jag)

-Selma får inte bada!

-Får du inte bada?

-Skoja bara lite.

Förnedring i värmen

Jag ger upp. Imorgon blir det klänning och stödstrumpor på jobbet.

Anmäld

Nu är jag anmäld till Göteborgsvarvet. Det viktigaste är att jag tar mig runt, tiden får slipas de kommande åren. Men lillasysters tid i år vore allt väldigt kul att slå! Det får bli ett litet extra mål.

Här är min plan:
1, Föda barn.
2, Träna.

Garderob var det här

Just nu byggs det garderobssystem hemma hos oss. Det ska bli härligt att ha ett helt rum till kläder och lite annat.

Nedräkning

Idag är det 44 dagar kvar till bebisleverans. Eller 3+3 veckor. 3 veckor jobb och 3 veckor semester. Sen smäller det.

Vi har en plan

Läkaren jag fick träffa var en rivig äldre dam. Efter lite snack fram och tillbaka bokade hon in mig för planerat snitt på beräknat datum, drar det igång tidigare blir det en vanlig förlossning. Det känns väldigt bra att till slut ha en fast plan. Men jag är inte lättad så att jag flyger fram.

Det är svindlande nära nu. Jösses, vi ska få ett barn till. Jag funderar på om jag bör förbereda mig mer.

Dags för avgörande läkarbesök

Strax ska jag iväg och träffa läkaren som ska bestämma hur vi ska få ut bebisen. Jag hoppas att jag inte börjar gråta. Jag förstår inte varför det blir så varje gång. Det är ju inget som jag har problem att prata om.

Gravidgnäll i värmen

Usch, jag känner mig så gnällig. Men jag står bara inte ut i denna värme. +23 kilo, ben som spränger, inga kläder passar och varmt varmt. Jag gömmer mig inomhus.

Det är accessoarerna som gör det

Idag åkte Selma och jag till Blomsterlandet. Selma är noga med detaljerna och skulle absolut ha väska, klocka och solbrillor på.

Klartecken för ägg

Selma klarade äggprovokationen. Härligt! Provokationen gjordes i tre steg. Först gnuggade sjuksköterskan sockerkaka innanför underläppen på Selma. Sedan väntade vi i en halvtimme. Ingen reaktion. Sedan fick Selma äta lite sockerkaka. Och så väntade vi. Ingen reaktion. Slutligen fick hon äta en lite större bit. Fortfarande ingen reaktion.

Nu ska vi börja med lite ägg i tillagad form. Absolut inte råa ägg, så det blir inget smak på sockerkakssmeten. På förskolan fortsätter Selma med äggfri kost tills vi utvärderat äggätandet ordentligt hemma.

Någon provokation med mjölk är det inte aktuellt med förrän Selma fyllt 3 år. Det räcker med ostincidenten på förskolan som mjölkprovokation.

Jag sa till läkaren att jag blev så förvånad att blodprovet indikerade att Selma skulle tåla ägg med tanke på hur kraftigt hon reagerade på pricktestet med vaccinet för Svininfluensan. Läkaren hade också blivit förvånad. Selma var den enda som hon varit med om som reagerat så kraftigt att de inte kunde vaccinera. Vi fick veta att Selmas läkare snart ska pensioneras. Det var synd, vi har träffat henne ofta under Selmas allergitid och hon är bra.

Hellweek

Vi har en galen vecka. För mycket på jobbet båda två. Jag har en viktig deadline. Och just nu när jag ska vara klar med vårens arbete börjar veckan med stort datastrul på måndag morgon. Först idag började jag komma åt arbetet igen. Tur att jag hade ett par egna halvgamla backuper och en färsk utskrift.

I måndags var jag hos barnmorskan på MVC. Det rullar på. Imorgon ska Selmas förskola på utflykt. Jag skulle egentligen följa med, men Fredric hoppar in istället. Tack och lov för det! På torsdag ska jag på äggprovokation med Selma. Blodprovet vi tog för ett tag sedan visade lågt värde som förhoppningsvis innebär att Selma tål ägg i tillagad form. Hoppas, hoppas!

Vecka 30 och förlossningssamtal

Idag går vi in i vecka 30. Det känns fortfarande helt overkligt att vi om ett par månader ska ha ett barn till. Vem är det som kommer till oss? Jag mår förhållandevis bra. Lite småkrämpor som ryggont, otymplig kropp och trötthet. Jag har inte vägt mig på någon vecka, men gissar att jag förmodligen har gått över 80-strecket nu. Vilket innebär en viktökning på närmare 20 kilo. Jippie! Två och en halv månad kvar...

I förmiddags åkte jag till Östra för ett samtal med en barnmorska på Auroramottagningen. Dit kan man gå på samtal om man har förlossningsskräck. Det har inte jag, men jag känner en otrygghet efter Selmas förlossning och födelsevikt. Jag var där för att göra upp en förlossningsplan, vilket känns väldigt bra.

Jag var halvvägs till Partille innan jag insåg att jag inte hade svängt av motorvägen. Nervös. Barnmorskan var toppen, ändå insåg jag att jag darrade på rösten när jag började prata. Det gick inte att stoppa och slutade såklart med att jag satt där och grät. I vilket fall var vi överens om att det inte är bra för mig att gå över tiden så mycket som med Selma och inte heller att sätta igång förlossningen. Det lutar åt att vi sätter ett datum för snitt vid beräknad förlossning. Kommer det igång innan så blir det vanlig förlossning och annars blir det snitt. Det känns bra. Jag har en ny tid hos en läkare som bestämmer, förhoppningsvis tycker hon likadant.

Nu är jag helt slut och kall i kroppen. Ögonen svider och tankarna snurrar. Men jag är nöjd med planen som förhoppningsvis blir spikad.

Hoppsan!

Jag lovar härmed dyrt och heligt att jag ska springa göteborgsvarvet nästa år.

Knatte-Selma

I söndags sprang Selma sin första knattekamp. Vi var på orienteringstävling utanför Rävlanda. Fredric följde med Selma på knattebanan. Hon såg några äldre tjejer och snappade direkt upp att man ska ta en titt på kartan då och då. De frågade var pojken hette och tyckte att Semla var ett konstigt namn. Selma fick en reflex i pris och firade med en korv med bröd.

Aj aj

Jag har mått riktigt bra i flera veckor, och har knappt alls tänkt på att jag är gravid. Sista veckan har det vänt. Jag börjar bli otymplig. Jag har svårt att ta upp något på golvet och kan inte utan hjälp lägga ena benet över det andra. Men framför allt börjar det att göra ont. Benen är fulla av små explosioner och ryggen värker. Tre månader kvar, var ska det sluta?

Jag funderar mer och mer på hur bebisen ska komma ut. Selma var stor, 5130 g. Hon kom ut, men det gick långt ifrån smidigt. Stora barn är en risk, och jag är övertygad om att den här bebisen också blir stor, det verkar ligga i släkten. Om ett par veckor ska jag på samtal där vi förhoppningsvis kommer överens om en plan.

Nu är vi i vecka 28. Selma verkar inte alls förstå eller intresserad när vi pratar om att ett lillasyskon ska komma. Däremot snappade hon upp att jag hade ont i magen för någon vecka sedan. -Mamma ont i magen.

Där satt den... potatisen

Nu är jag igång med odlingen på lotten. Jag delar lott med ett par andra, min del är ca 22 kvadrat. När jag fick en odlingslott redan denna säsong blev jag lite fundersam över hur jag skulle få till det med växande mage och trött kropp. Som tur var fick jag hjälp av mamma och pappa med att komma igång. De dök upp i veckan med en jordfräs, redskap, gödsel, sättpotatis och ett par första lätta plantor.

Mamma, pappa och Selma hjälper till med få ordning på odlingslotten.

I en pallkrage satte vi jordgubbsplantor. Jag ska komplettera med smultron som jag har försått hemma.

Första odlingsarbetet är gjort. Vi har satt potatis och planterat jordgubbar, rabarber och gräslök. Denna säsong blir det inte så avancerat.

Dags att börja odla på riktigt

Jag är alldeles pirrig! Det finns ett litet kolonilottsområde på ca 10 minuters promenadavstånd från oss. Sedan i höstas har jag stått i kö. Idag fick jag erbjudande om en del i en lott. Det ska bli så kul! Egentligen har jag ju en massa annat att göra i vår och tänkte att det kanske är bäst om jag får en lott först nästa år. Men nu är det bara att köra igång! Hur gör man?

Nej, då får det vara

Selma: -Selma ut!?

Jag: -Nej, det är snart natten.

Selma: -Selma glass!?

Jag: -Nej, inte idag.

Selma: -Selma vatten?

Jag: -Vill du ha vatten?

Selma: -Nej!

En mellanstor prick

På gårdagens pricktest fick Selma en stor prick på mjölk och en något mindre på ägg. Jag antar att det betyder att hon troligtvis fortfarande är allergisk mot ägg. Mjölkpricken var ju ingen överraskning direkt med tanke på ost-incidenten nyligen. Selma fick lämna blodprov som ska analyseras med en ny metod för äggallergi. Så nu väntar vi på provsvar om ett par veckor innan något nytt händer.

Dags för pricktest

I eftermiddag ska Selma göra ett pricktest med ägg. Antingen blir pricken liten (inte så troligt) och vi går då vidare med äggprovokation i nästa vecka. Eller så blir pricken stor (mycket troligt) och man gör bedömningen att det inte är någon mening att göra provokationen. Jag hoppas på liten prick.

Startskottet för årets odling

I år ska jag så, plantera och odla. Jag vill odla blommor, grönsaker och annat ätbart. Selma hjälper gärna till. I måndags sådde vi de första fröerna i vårt lilla minidrivhus.

Vi började med smultron, tagetes, sallad, rödbetor, blomsterbönor och ärtor. I bilden nedan syns salladen som redan är på gång (längst ned till höger).

En annorlunda fredagskväll

Klockan var strax före fyra på fredagseftermiddagen. Jag stod nöjd i kön på ICA med kvällens middag i korgen och konstaterade att vi lyckats ta oss igenom en VAB-fri vecka. Fredric var på väg till förskolan för att hämta Selma. Då ringer mobilen. Fredric hasplar ur sig att Selma fått en reaktion, ätit ost och att han nu skulle ringa ambulansen. Selma har tidigare fått allergireaktion på förra förskolan då hon ätit en tesked av fel soppa, men inte så illa att vi ens behövt hämta henne. Ost och ambulans!?

Mannen bakom mig i kön frågade om han skulle ta min korg. -Ja, sa jag och gick förvirrat till bilen. Det var fullt med bilar i kö på parkeringen. Efter ett tag kom jag iväg. Jag ringde till Fredric igen och fick höra att det ändå var ok. I sista korsningen med rödljus kom en ambulans från andra hållet och svängde upp på vägen mot oss och förskolan. Det kändes otäckt att se en ambulans med blåljus och sirener och veta att den ska till Selma.

Jag körde bakom ambulansen och bannade bilarna som var sena att flytta sig. Ambulansen körde till förskolan, jag parkerade och sprang mot förskolan. Jag såg ambulansen stå på gården, när jag var nästan framme började den köra. Jag sprang efter, men den stannade inte. Jag plockade fram mobilen, ringde Fredric och flåsade fram att jag springer bakom. De stannade och jag kunde hoppa in där fram. Det var skönt att höra Selma skrika. Vi åkte mot Östra.

Framme vid barnakuten gick vi rätt in i ett rum där personal var redo. Selma var illröd på hela kroppen. De kollade syresättningen som fick godkänt. Vi fick tvinga i Selma cortisontabletter upplösta i vatten. Som tur var reagerade Selma med hudutslag och inte med andningspåverkan. Men reaktionen var direkt och mycket kraftig.

Det var standard att stanna i 6 timmar för observation. Men vi skulle få åka hem någon timme tidigare än så eftersom vi bor så nära. Läkaren och sjuksköterskorna var toppen.

Strax efter åtta var vi hemma och Selma somnade gott. Först då kom känslorna och rädslan ikapp Fredric och mig. Det var riktigt otäckt, och kom av en ynka liten ostbit. Vi trodde inte att hon skulle få en så kraftig reaktion av mjölkprodukter. Kanske eller troligtvis av ägg och nötter, men inte mjölk.

Jag har tidigare varit hoppfull om att Selma ska växa ifrån mjölk- och äggallergierna. Nu är jag mer inställd på att hon kommer att ha allergierna kvar, och då får det vara så. Vardagen är egentligen inget problem. Vi är vara att göra de anpassningar som behövs, och tänker inte så mycket på det. Det är vetskapen om att hon kan råka ut för allvarliga reaktioner som är värst.

Att lägga VAB-pusslet

Selma har sedan starten på nya förskolan i mitten av februari hunnit med tre förkylningar. Hela förra veckan var hon sjuk. I måndags såg vi äntligen en VAB-fri vecka framför oss. Tills telefonen ringde. Selma sjuk. Piss.

Vi pusslar vidare och mina föräldrar rycker in.

Ultraljud vecka 18

Idag var vi på det vanliga ultraljudet i vecka 18. Jag blev lite nervös innan, men inte i närheten av nervositeten med Selma. Jag har knappt känt några rörelser ännu. Men vi fick se en liten bebis där inne som mådde bra och såg frisk ut. Det var väldigt skönt. Nu är det mycket mer verkligt.

Gravid med lilla tvåan

I början av augusti är det beräknat att en liten bebis ska titta ut.

Fram till vecka 14 mådde jag rejält illa och var otroligt trött. Det var ingen höjdare. De lediga dagarna i julhelgen ville jag bara ligga i soffan och sova. Jag kände en avsmak för det mesta. De senaste veckorna har illamående klingat av. Trött är jag fortfarande. Det börjar bli allt mer verkligt att vi faktiskt ska få en ny liten familjemedlem. Tanken är hisnande. Jag känner ett begynnande sug efter bebisprylar och framför allt bebiskläder.

Något som en extra kul denna gång är att vi har Selma som ska få ett lillasyskon. Selma verkligen tokälskar bebisar och vill gärna hålla, bära, kram och fixa på alla sätt med napp och filtar. Det ska bli så kul att se hur hon reagerar när vi plötsligt har en bebis som också ska bo hos oss.

Nu är vi i vecka 17. De första veckorna var riktigt sega, men nu går det snabbt. Den här gången är jag inte så intresserad av graviditeten, utan vill att bebisen ska komma nu. Eller ja, det kanske blir lagom i augusti ändå.

Är det en sådan här liten krabat måntro?

Förhoppningar på 2011

Vintern håller i sig under VM i skidor och skidskytte. Därefter drar våren in över västsverige för att stanna. Vi fejar och fixar hemma. Det blir jättefint. Jag lyckas komma över en liten kolonilott där vi odlar grönsaker och planerar en vinbärsbuske. Det växer så det knakar.

Under våren åker vi på minst en minisemester någonstans i sverige. Vädret är strålande och Selma uppskattar äventyret.

Vårterminen 2011 kom jag in på samma distanskurs i digital bildbehandling som lillasyster började hösten 2010. Jag fotar och arbetar på med uppgifterna i kursen. Mina bildbehandlade foton blir fantastiskt fina. Plötsligt har jag gått om lillasyster.

Sommaren startar ganska lugnt. Vi håller oss hemma och åker på flera dagsutflykter. Någon gång kring månadsskiftet juli/augusti tittar en fjärde familjemedlem ut. Än så länge väljer jag att inte tänka på hur det ska gå till. Jag hoppas dock på en mindre bebis och kortare förlossning än då Selma föddes. Den här gången vill jag också få den där efterlängtade smörgåsen som jag snuvades på sist.

Hursomhelst, på något sätt kommer bebisen ut. Den lilla krabaten mår bra och är harmonisk. Sover, äter och myser. Inte så mycket skrik. Amningen fungerar toppen från början. (Inte i närheten av tortyramningen första tiden med Selma, då jag på riktigt trodde att kirurgi skulle behövas för att sy fast de såriga bitarna)

Selma är väldigt förtjust i bebisen, och leker försiktigt med sitt lilla syskon. Jag är mammaledig och träffar andra trevliga föräldrar och barn på öppna förskolan. Selma får flera kompisar i området. Värmen håller i sig långt in på hösten. Det är otroligt vackert i vårt område med alla träd i höstfärger.

Återigen promenerar jag på ordentligt för att få bort graviditetskilona, som denna gång inte är i närheten av de 30+ förra gången. Jag motionerar riktigt bra under hösten och lägger grunden för träningen som ska ta vid när kroppen återhämtat sig. (Inför 2012 som ska bli träningens år)

Jag jobbar vidare med genomföra och avsluta som genomgående ledord under 2011. Jag ser till att vi verkligen kommer iväg på utflykter vi planerar och slutför de projekt jag tar mig för.

Julen blir mysig i vitt vinterlandskap, med en fin gran, fantastiskt god julskinka och med två små barn.

Så var 2010

En sen summering av 2010. Slog förväntningarna in?

Jag sparkar igång det nya året med att i januari bli godkänd i kursen jag läser. Det känns bra att äntligen ha tagit tag i denna gamla surdeg efter så många år. Jag är fantastiskt nöjd med min prestation och förtjänar en liten belöning. Detta sätter ramen för mitt 2010. Genomföra och slutföra.

Jodå, jag klarade distanskursen jag läste och fick därmed äntligen ut min examen. I flera år har den där sista saknade kursen grämt mig ordenligt. Men jag har inte riktigt firat min bedrift ännu.

Jag fortsätter det nya årets början med att följa mitt nyårslöfte och tränar minst två gånger i veckan. Det blir mest löpning och gympa på Friskis. Vid påsk konstaterar jag att jag uppnått mitt mål och hämtar hem belöningen, en gps-klocka.

Året startade med intensivpluggande och fortsatte med ett par förkylningar. Efter det kom jag aldrig in i tränandet. Faktum är att jag inte en endaste vecka under hela 2010 tränade två pass. I slutet av sommaren gick jag däremot och köpte mig gps-klockan.

Nu har jag fått bättre kondition och springer ett par orienteringstävlingar. Mot slutet av vårsäsongen byter jag den öppna klassen mot D21 på ett par tävlingar. Det går riktig bra.

Eh, nej.

2010 blir ett bra år även för TV-sporten. De stora händelserna är såklart vinter-OS, giro d'Italtia och tour de France. Vid vinter-OS hoppas jag mest på längdskidåkarna och skidskyttet. Men det ska även bli kul att se utförsåkningen, det svenska herrlaget i skridsko-lagtempo, den där tjejen som kör slalom med fyra i backen samtidigt. Och förhoppningsvis flera andra roliga idrotter.

OS var ju fantastiskt roligt. Året cykel-tv var också bra. Extra kul med Gustav Larssons etappseger i Girot.

Kanske springer jag 5-dagars i sommar. I så fall i klassen D-21 Kort. Det går riktigt bra, top 50 totalt.

Eh, nej.

Jag pysslar och handarbetar som aldrig förr. Och nu stannar det inte vid idéer, jag genomför och avslutar. Det känns bra. Framför allt gör jag klart albumet över Selmas första år. Det blir jättefint. Jag gör klart filten med mormorsrutor, den blir också jättefin.

Jag körde på rätt bra. Men under våren började flyttplanerna och försäljningen, då lade jag handarbetandet på is och därefter i flyttlådan.

Kanske hittar vi det där dröm-radhuset. Det har gott om förvaring, en liten gräsplätt, mysigt vardagsrum, fina golv, massor av fönsterbrädor som behöver fyllas med blommor, ett rum över som blir mitt pysselrum där symaskinen kan stå framme, ett sportrum där testcykeln kan stå framme, närhet till en förskola som Selma gillar och flera grannar med barn som Selma kan leka med. Ja, något sådant vore bra.

Ja, till slut så. Vi letade hus lite här och där. Ena veckan var Mölndal mitt i prick, nästa Sävedalen och veckan därpå drömde vi om Alingsås. Vi var med i flera budgivningar som steg i skyn och var ett par gånger rejält bedrövade efteråt. Men så dök ett sidospår upp. Som var klockrent. En radhusliknande bostadsrätt i Renströmska villan som renoverats och gjorts om till bostäder. Det har gott om förvaring i källare, en pyttepytteliten gräsplätt (plus en stor vacker park), mysigt vardagsrum, inte plankgolv men fina nya fina golv, massor av djupa fönsterbrädor i sten, ett litet pysselrum (jippie), ett sportrum och otroligt nära till förskolan. Det finns ett par barn i huset men inte så många. Dock finns det väldigt mycket barn i området. Tja, rätt likt önskemålen. Dessutom är vi granne med hela Skatås och Delsjöområdet. Jackpott!

Under sommaren åker vi på en liten mysig semesterresa, förmodligen i Sverige. Selma tycker att det är jätteroligt!

Tyvärr gick en stor del av våren och sommaren åt till lägenhetsförsäljning och visningar. Det blev en riktigt långdragen historia slutade riktigt bra. Vi hann ändå med en campingtur med mamma och pappa. Selma kände sig snabbt hemma i husvagnen och rymde till lekplatsen.

Jag var med då lillasyster förlöstes med kejsarsnitt och lille Justin tittade ut. Det var en speciell upplevelse.

I augusti är det dags för Selma att skolas in på förskolan. Hon tycker att det är roligt på förskolan och känner sig trygg med personalen. I samma veva är det dags för mig att börja arbeta igen. Det vore bra om jag fick ett uppdrag på gamla stället. Mitt uppdrag är ju upptaget, men det kanske finns behov för fler.

Inskolningen gick löjligt bra. Selma trivdes jättebra på förskolan. Jag började arbeta igen, på ett nytt uppdrag. Det gick bra och var skönt att arbeta igen.

Hösten rullar på med träning, jobb och förskola. Jag trivs bra på jobbet och känner mig duktig.

Hösten rullade på med jobb, förkylningar, öroninflammation och ögoninflammation. Jag trivdes bra på jobbet och kände mig duktigt.

Julen blir mysig. Granen är lite mindre i år.

Julen blev lugn och mysig. 2009 års gran var en katastrof. Jag missbedömde storleken och jättegranen fick stå på balkongen, opyntad. 2010 års gran fixade pappa. Den var fin, kanske lite gles. Selma var med och pyntade.

Selma kökshjälp

När jag grejar i köket kommer Selma direkt med en stol, klättrar upp och ska hjälpa till. Hon tycker mycket om att lägga ingredienser i små skålar och flytta runt. Ikväll lagade jag en mjölk- och äggfri köttfärspaj. Det gjorde Selma också.