Göteborgsvarvet 2012, en dag kvar

Nervös, nervös, nervös. Imorgon gäller det. Planen är att gå ut med ett tempo på 6 min/km. Vädret verkar bli löpvänligt. Jag har laddat med pasta. Nej, nu vill jag få det här överstökat. Gärna med en fin tid att fira.

Göteborgsvarvet 2012, en vecka kvar

De senaste veckorna har jag tränat riktigt mycket. Alltså jättemycket. Det börjar ge resultat. Det ska faktiskt bli riktigt kul att springa varvet nästa helg.

För att nå lillasysters tid måste jag springa på 6 min/km. Då har jag 3 minuter över till att stanna och dricka, och lite annat spill. Nu har jag bara sprungit så snabbt en gång. Den rundan var 5 km. Varvet är 21 km.

Men det kan gå. Jag blir snabbare för varje vecka och hoppas få till en liten formtopp. Kanske går det lite snabbare på asfalt också.

Göteborgsvarvet 2012, 6 veckor kvar.

Oups, snart är det dags. Det har gått lite blandat med träningen. Den 21:e januari sprang jag ett riktigt bra pass med Ylva. Jag kände "nu är jag verkligen på gång". Dagen efter blev jag sjuk, och inte förrän i mars var jag frisk och kunde träna igen. Men som jag har tränat!

Trots bra träning de senaste veckorna har jag långt kvar till någon slags löparform. Jag är fortfarande för tung och långsam. Ibland räknar jag på hastigheten, då får jag panik och ångrar att jag anmälde mig. Å andra sidan är det väldigt motiverande att träna med varvet i tankarna. Jag hade aldrig tränat såhär bra nu annars. Så jag skiter i tiden och tränar så bra jag kan under de få veckor som är kvar. Kanske kan jag ändå ta lillasysters tid!

Hej förkylning nummer 3!

Äh vad fasen, vi kör väl ett varv till. Fram med näsdukar och honungsvatten!

Idag gick jag till biblioteket med Selma och Tage, för första gången. Där har vi missat något. Det var så lätt och tillgängligt. Jag kunde gå in med vagnen, så där låg Tage och tittade. Skönt att inte behöva bära honom och jaga Selma samtidigt. Vi lånade ett par böcker (vilka käcka lånekort det finns nuförtiden), och tog sedan hissen ned till fiket. Där var gott om plats för vagnen och det gick smidigt att amma i fred. Ett minus dock för det allergiovänliga fikautbudet som bestod av äpple för Selmas del. Det gäller att alltid ha med något som Selma kan äta.

På toaletten gick Selma bananas och tryckte på larmknappen. Ångerknappen fungerade tydligen inte, för när vi öppnade dörren frågade en ditrusad kille om vi var i nöd. -Nej, sa jag. -Vi är inte i nöd.

Nu är jag riktigt stressad över Göteborgsvarvet. Dryga 2 mil på Göteborgs gator, fullt med folk hela vägen. Det är tillräckligt jobbigt så. Släng in otränad och överviktigt på det. Gulp!

Slutet på förkylningsföljetongen

I juldagarna kom jag igång jättebra med löpträningen. Det stora målet är ju att sopa banan med lillasysters tid från förra årets Göteborgsvarv. Hursom, träningen rullade på bra. Den 21 januari sprang jag ett grymt bra löppass med Ylva. Jag var toknöjd och kände att jag verkligen var på gång! Dagen efter kom mjölkstockningen, och efter det har förkylningarna avlöst varandra.

Först nu börjar det vända. Äntligen! Jag är trött på snytpapper, feberfrossa och hostattacker. Jag känner stressen av att varvet närmar sig, men försöker peppa mig med att än finns tid att komma i toppform och gå ner 8 kilo. Till helgen drar jag på mig löparskorna.

Göteborgsvarvet 2012, 33 veckor kvar

Det är en sak att ha gravidkläder när man är gravid, men nu åtta veckor senare är det inte lika kul. Nu vill jag komma i form så att jag kan slänga gravidbrallorna all världens väg. Göteborgsvarvet närmar sig. Om jag ska nå mitt mål, att slå lillasysters tid från förra året (2.09), är det dags att börja röra på sig.

Status
Vikt: 71,5 - 73 kg.
Känsla: Tung, trött och stor.
Träning: Nope. Några barnvagnspromenader.

Mål
Mitt första mål är att komma igång med två pass i veckan. Ett löppass i veckan med barnvagn och ett löppass utan vagn på helgen. Till en början får jag gå och lunka, bara jag tar mig runt.