Hemska ord

Alla har säkert sina hemska ord. Det är ord som får det att krypa i kroppen. Jag har också några hemska ord.

När jag talar om för någon vilka ord som ger mig rysningar, säger de ofta orden för att retas. Det är lustigt. Anledningen till att jag berättar är för att bespara personen i fråga min avsky som jag tillfälligt känner när orden sägs. Och så gör de tvärt om mot vad jag tänkt mig, och säger dem extra mycket.

Mina tre hemska ord är:

Mumma. När någon säger att något smakar eller luktar mumma. Uäh! Drycken mumma går bra, den heter ju faktiskt så.

Navelludd. Allt prat om det och vad man gör med det. Naveln och dess ludd fysiskt sett är ok, men pratet om det är hemskt.

Bebbe. Snälla, det är en bebis eller ett barn. Inte en sak. Ordet är obehagligt helt enkelt.

Hushållsnära tjänster

Jag har inte hängt med helt i diskussionerna angående avdraget för hushållsnära tjänster. Tycker lite både och tror jag.

Jag kan tycka att det är bra då det underlättar att hinna med allt annat vardagspusslande, särskilt för barnfamiljer.

Men det känns som det är en skattelättnad som inte kommer alla till pass. Det kommer att vara mer ”överklass” än ”arbetare” som utnyttjar det. Precis som innan. Generellt sett.

Dessutom känns det som att det blir på bekostnad av sänkt a-kassa, sjukpeng mm. Det gillar jag inte. Låginkomsttagare som sliter i sjuk- eller äldrevården kommer ju inte att köpa dessa tjänster även om det blir billigare. Det är dessa människor som jag tycker förtjänar avlastning i första hand.

Det låter konstigt att man ska kunna köpa dessa hushållsnära tjänster för att kunna arbeta mer. Ska vi jobba mer? Då spelar det ju ingen roll. En timma hushållsjobb som vanligt jobb. Strunt samma! Det är väl tid med familjen folk vill ha.

Det kanske blir jättebra. Vi får se.

Om jag fick välja en tjänst skulle jag välja att tvätten tvättar sig och viker sig och lägger tillbaka sig. Det vore bra. Eller att dammet försvann.

Helgen som var

Ja, helgen gick, och så var det med det. Känns som jag gått på tomgång ett tag nu. Gör mig egentligen ingenting. Jag har alltid trivts med den mörka vintern. Nu har den plågat mig för första gången. Skönt att det ljusnar mer och mer.

Helgens stora händelse var att släkting Händig genomgick sin stora operation, och det gick bra. Jätteskönt!

Helgens mindre händelse var att farsgubben åkte Vasaloppet för tionde gången. Jag såg hela sändningen såklart.

Träning, +4

Jag har inte tränat ordentligt sedan i höstas. Nu har jag så smått kommit igång igen. För första gången tränar jag inte för att förbättra konditionen. Nej, jag satsar på att gå ner i vikt. Jag drog på mig några extra kilon under min korta graviditet. De vill inte ge sig av. Jag är trött på dem, nu ska de bort. Jag säger att jag startar på +4 nu. 0 eller lägre är målet.

Kanske springer jag lite orientering i vår. Men det blir mest för skojs skull.

Lägenheten

Det är segt att vänta på flytten nu. Jag har hela huvudet fullt med idéer. Den trista packningen måste bli klar först.

I sovrummet har vi en skitsnygg (om jag får säga det själv) fondvägg. Den går i svart och guld. Där blir det ingen datorplats, inga foton på människor och helst ingen TV. Jag tänker fixa ett kollage av guldramar i olika storlekar på en ena väggen. Ramarna ska jag börja leta efter i helgen. Tanken är att sovrummet ska vara lite åt orientalisk stil.

I hallen tänkte jag sy ihop en anslagstavla. Kanske lite som ett lapptäcke med snygga tyger och band. Det ska vara fickor för räkningar också. Jag vet inte hur stor den kan bli eftersom den ska hänga över en trist lucka till propparna. Jag ska lägga ut en bild när den är klar.

Tjoho!

Det blev en bronsmedalj till herrlaget. Synd att Anders Södergrens spurt är så svag. Eller så körde han slut sig själv med att dra så mycket. I vilket fall var Northugs spurt helt galen. Som inbiten längdskidåknings-fan tror jag inte att jag sett något liknande. Han låg ner som en raket i spåret.

Det var kul att de nya svenska killarna Martin Larsson och Marcus Heller körde så bra också. Mathias Fredriksson var stark. Visst var det nära till både guld och silver. Jag tycker ändå att det blev en fin bronsmedalj till herrlaget.

Neeej!

Det blev en fjärdeplats för damlaget i VM-stafetten. Shit, vad spännande det var. Men så trist.

Anna Dahlberg var bra på första sträckan. Lina Andersson tappade rejält på andra sträckan. Det var nog inte så klokt att sätta in henne när hon inte varit helt frisk. Tävlar man på den nivån måste man vara på topp. Nåja, det var ingen katastrof i alla fall. Charlotte Kalla var grym. Igen. Synd att inte Britta Norgren höll lite bättre på sista. Då hade det blivit medalj. Men spännande var det.

Nu får vi vänta till nästa VM. Eller kanske tills imorgon, när herrarna kör. Då jäklar. Jag hoppas att Mattias Fredriksson kör bra.