Nu börjar giro d'Italia

Det är dags att ta plats i tv-soffan.

Selma hejar mest på Italien och Sverige.

OS och mössan

Vilket fantastiskt OS! Det går ju jättebra för svenskarna och är otroligt spännande. Lite synd om Helena Jonsson och Emil Jönsson bara.

Med mössan går det inte så bra. Ett mönster snurrar runt på Internet och i tidningarna som det officiella mönstret för OS-mössan. Problemet är att det inte stämmer alls. Vad är det för en tok som komponerat ihop det!? Om man bara virkat ett par mössor borde man lätt kunna hitta på ett riktigt mönster. Jag har mest virkat dukar och mormorsrutor, och trodde i min enfald att mönstret var riktigt. Det ska inte vara fasta maskor och mössan blir kort och tokbred. Jag blev så less på mössan att jag inte virkat på flera dagar. Nu slänger jag skiten och börjar om. Jag har läst på ett par bloggar om tjejer som gjort samma misstag och nu klurat ut egna mönster.

Selma provar den halvfärdiga jättemössan.

Guld igen, härligt Ferry

Vilken kväll! Ett guld till. Vad kul att skidskyttarna fick vind i seglet efter den småtråkiga starten.

Garnet är inhandlat och jag har börjat virkandet. Nu måste OS-mössan bli klar snart.

Nej, nej, nej Heller

Stackars Hellner som missade bronset med en och en halv sekund. Vad fascinerande att han klarade av att ta sig i mål överhuvudtaget när han var så slutkörd det sista. Det var en bedrift att han stod på skidorna i sista backen. Och vilken tom blick, ögonen gick verkligen i kors. Nu ser vi fram mot kommande lopp.

Imorgon är det jag som åker och köper garn för att virka min egen OS-mössa.

Guld-Kalla

(Bilden har jag lånat från svt.)

Shit vad kul! Charlotte Kalla tog hem guldet. Så roligt, och spännande. Vi firar med fruktsallad och laddar om inför herrarnas lopp. Då är det dags för Hellner att följa upp med ytterliggare en medalj. Jag gissar på ett silver.

Jabadabad-OS

Äntligen! Som jag har väntat. Nu är OS igång. Skafferiet är fyllt med konserver, tv-boxen är rensad och redo för nattinspelning och persiennerna är fördragna. Nu kastar jag mig i soffan och bor där tills OS är över. Jag planerar att mestadels följa SVT's förträffliga sändningar, men blandar upp med lite Eurosport för att få höra Vacchis (kommenterar vanligen cykel) sköna röst. Selma har fått en egen fåtölj, nu ska hon skolas in i mellantider, spurter och straffrundor.

Jag går ingenstans utan min OS-guide.

Senaste dagarna

Det går sakta bättre med maten för Selma. Hon äter betydligt bättre än förra veckan.

I fredags morse packade jag på oss regnkläder och traskade upp till biblioteket. Jag ångrade så att jag anmält oss till Pyttepoesi. Vi hade kämpat hela natten och både jag och Selma var trötta. Men det var jättebra. Enkelt och mysigt. En kvinna läste rim och ramsor. Efter en stund var det boktuggarpaus. Selma kröp snabbt fram och högg tag i böckerna.

På fredagskväll var jag iväg på egen hand lite längre för första gången. Jag och Snälli var hembjudna till Eulalia på middag. Gott och trevligt! Konstigt att inte ha Selma med mig, men lite skönt också.

Nu är det en månad kvar tills jag ska springa patrullorientering med lillasyster. Jag passade på att slipa på den obefintliga formen i söndags då det var orienteringstävling i Delsjön. Det var en rejält kuperad bana. Jag fick verkligen slita. Kul var det också. Nu vill jag komma igång med träningen (för hundrade gången). Selma kräktes på min ol-blus innan vi åkte hemifrån. När jag tog av mig överdragskläderna på TC hade jag bara underställ på mig. Tokigt! Tur att de har sportförsäljning på plats.

Hur kommer man igång med träningen igen?

Då var det dags att försöka komma igång med träningen. Igen. Att det ska vara så svårt!? Igår sprang jag min andra orienteringstävling i höst. Öppen bana i Landvetter. Till våren ska jag springa vanlig klass. Mamma passade Selma medan jag var ute och kämpade i skogen. Mot slutet hittade jag ett par kantareller som jag inte kunde motstå. De har jag smaskat i mig nu.

Idag har jag haft vilodag och imorgon ska jag springa med vagnen. Jag fick en inspirationsbild av min tränare. Jag kommer inte ihåg när den är tagen, men det var några år sedan. Visst ser jag snabb ut!

En blivande knatteorienterare?

I söndags åkte jag och Selma med mamma och pappa på orienteringstävling utanför Lindome. Jag sprang för första gången på länge. Kul att vara igång igen. Orienteringen funkade riktigt bra, kondisen var det värre med. Vilken jobbig terräng! Riktigt risigt.

Mamma passade Selma, som var på gott humör hela tiden. Hon studerade noga min karta efteråt.

Cykel-SM på Kinnekulle

I helgen åkte vi till Götene för att titta på cykel-SM. Det var en publikvänlig bana med flera varv uppför Kinnekulle. Rejält med sol på det gjorde det svettigt för cyklisterna. Själva kamperade vi på en filt i skuggan.
Vi började med att se damerna köra på lördagen. Det blev lite trist på slutet när det inte blev stjärnorna som gjorde upp om segern. Natten spenderades på ett litet hotell i Lidköping. Vi fick ett vindsrum med framtagna takbjälkar. Mysigt, men jösses vad varmt.

På söndagen vecklade vi ut filten i skuggan igen och väntade på herrarna. Kul att få se Thomas Lövkvist. Och lite synd att han inte vann.

Tyvärr hann vi inte gå till Rörstrands fabriksförsäljning i Lidköping. Kanske åker vi tillbaka i augusti, då ska det vara någon slags kultur- och porslinsfestligheter.

Över tiden

Japp, då har vi börjat gå över tiden. En dag över. Tja, jag är inte så överraskad egentligen. Det skulle vara så kul att få ringa till Fredric och säga att det är dags att kasta sig hem. Imorgon ska jag till barnmorskan igen. Uppenbarligen tyckte inte Östra att det behövdes någon viktskattning på vår bebis. Jag ska försöka pusha lite för det ändå.

Dagens höjdpunkt skulle bli damernas Super-G. Men det blev en riktig flopp. Först körde var och varannan tjej ur. Sedan kom den första svenska tjejen och tog sig imål, men på tok för långsamt. Efter att ytterligare en tjej kört ur var det dags för Anja. Hon åkte också för långsamt och avslutade med att köra ur. Efter det var det inte särskilt intressant längre.

Istället har jag ägnat dagen åt att skura badrumsgolvet. Det är inte min bästa hushålls-syssla. Jag är alltför omständig, och det blir inte så bra heller.

I ♥ Vinterstudion

Vilken tvsport-dag! Vinterstudion är bäst. En hel dag med längdskidor, skidskytte och lite alpint också. Men jag är inte så förtjust i Marie Svan som sidekick. Hon är säkert jättetrevlig, men tillför inte så mycket. Jag skulle vilja ha någon som kan berätta roliga anekdoter och mer fakta. Marie Svan säger mest samma sak om igen.

Dagens höjdpunkt var såklart Björn Ferrys seger.

Foto: Téléfoot










Som dagens efterätt såg jag fram emot en spännande match mellan Sverige och Frankrike i handbolls-VM. Men det har då inte börjat bra. Svenskarna verkar ju vettskrämda. Jag hoppas ändå på en supervändning i andra halvlek. Annars får vi plocka fram kvällens hyr-film: Righteous kill med Pacino och De Niro.

Ledig!

Föräldraledigheten är påbörjad. Idag är min andra lediga dag. Det är nog tur att jag gick hem nu. Jag är mycket tröttare än tidigare och kroppen värker. Det skulle passa bra om det drog igång i början på nästa vecka. Då hinner jag fixa det sista. Idag tänkte jag tvätta bebisens första kläder.

Idag går vi in i vecka 39. Det är ju otroligt. Knappt två veckor kvar till beräknat datum.

Jag gillar att det är så mycket bra sport på tv just nu. Tre av mina fyra favoriter bland tv-sporter sänds nu. Längdåkning, skidskytte och handboll. Men det går verkligen inflation i bragdbegreppet. Visst, jättekul och lite överraskande att handbollskillarna slog spanjorerna igår. Men inte var det någon bragd som GP's rubriker ropade ut. Då får de nog ta hem VM-guldet först.

Tillbakablick 2008

2008 har verkligen varit ett händelserikt år. Med bröllop, graviditet och flytt som största höjdpunkterna.

Det började inte så roligt. Vi hade precis misslyckats med vårt första ivf-försök, som vi haft stora förväntingar på. Vi intalade oss om och om igen att det här skulle få ta tid om det behövdes. Ibland trodde vi på orden, ibland gjort det bara ont.

Vi skulle behöva vänta två månader på nästa försök, ett frysåterförande. Under den tiden gjorde vi två härliga och för själen välbehövliga resor, till Treviso i Italien och Branäs. Vi kunde nästan helt koppla bort ivf-tankarna, och det gjorde gott.

I slutet av januari åkte vi till Treviso för att titta på cykelcross-VM. Vårt resesällskap var cykelbjörnen och hans trevliga kompis Johan. Solen strålade, maten var god och tävlingarna var storslagna. Senare under året utmynnade denna resa i den fantastiska fancluben CXSweden.

Några veckor senare åkte vi till Branäs med Runner och Stilig och deras barn. Det var härligt att komma upp till ett vitt vinterlandskap. Jag och Fredric åkte längdskidor, mycket längdskidor. Höjdpunkten var när vi hyrde skateutrustning och en instruktör i Långberget. Det var jättekul och gick fort fort.

I mitten av februari gjorde vi vårt andra ivf-försök, ett embryo från frysen sattes tillbaka. Försöket misslyckades och det kändes tungt. Jag satt i bilen på jobbparkeringen när jag ringde in resultatet till Sahlgrenska. Tårarna forsade. Återigen var vi tvugna att vänta två månader på nästa frysförsök. Vårt sista embryo i frysen från vår första stimulering. Tankarna på att det kanske aldrig skulle lyckas kom närmare och närmare.

Under våren åkte vi på cykeltävlingar på helgerna. I slutet av april kunde vi konstatera att även det tredje ivf-försöket misslyckades. Sahlgrenska svarade att det var fullbokat fram till sommaren. Vi var tvugna att vänta med den andra ivf-stimuleringen till efter sommaren. Kanske skulle det vara bra med ett sommaruppehåll från ivf-andet.

Vi tog en chansning och kollade med privata kliniken Carlanderska om det fanns möjlighet att hinna med en stimulering där före sommaren. Till min stora förvåning svarade de ja. Vi bestämde oss snabbt för att köra på det. Bara någon dag senare satt jag på Carlanderska och tog min första spruta. Dagarna gick fort med sprutor, äggutplock, ängslig väntan och embryoåterförande. Den här gången gjorde vi den korta metoden med långtidsodling. Jag hade med kameran till återförandet, och fick med mig ett foto på vår fina blastocyst.

Efter en vecka svällde min mage upp ordentligt. Jag var lätt överstimulerad och graviditeten som vi ännu inte kände till boostade på alla tömda äggblåsor. På vår testdag fick vi se ett efterlängtat plus på stickan. Jag var gravid. På bara några dagar förvandlades min hyffsat platta mage till en gravidmage som knappt gick att dölja. Det kändes märkligt, främmande och fantastiskt.

Under våren bestämde vi oss för att gifta oss. Den 7:e juni gifte vi oss i Rådhuset i Göteborg. Våra familjer var med. Det var strålande sol och i magen växte en liten plutt (Se Fredrics pekning).

I samma veva impulsköpte vi vår nya lägenhet. Vi kom hem från jobbet och såg att det var visning på några av lägenheterna i nya höga huset bredvid vårt. Vi var nyfikna och ville se hur de såg ut. Det sista jag sade när vi gick in i huset var: -Nu köper vi inget! Någon dag senare satt vi och skrev på kontraktet. Fastighetsmarknaden hade precis börjat svänga, och det tog ett tag innan vi fick sålt vår gamla lägenhet. Efter några sömnlösa nätter med ångest löste sig ändå allt, och i efterhand är vi jätteglada att det blev som det blev. Lärdomen är att nästa gång ska vi ta det försiktigt, kanske sälja först och köpa sedan.

Sommaren löpte på med båtturer då vädret var fint. Vi upptäckte några nya öar och njöt i solen. När vädret var tråkigt började packa inför flytten i september. I slutet av juli åkte vi till 5-dagars i Sälen. Vi delade stuga med mamma, pappa, lillasyster, lille Bus och morbror Händig. Det blev en skön minisemester. Jag gick öppen bana två dagar, Fredric cyklade och sprang någon dag.

Under hösten och vintern låg största fokus på graviditeten och att fixa i nya lägenheten. Vi har köpt prylar och kläder till bebisen. Under november blev vi rejält rädda när en jag fick en blödning. Det visade sig att moderkakan låg långt ned och att det eventuellt skulle bli aktuellt med snitt. Efter ytterligare en blödning blev jag under ett dygn inlagd på specialförlossningen på Östra, något jag då upplevde som stort och skrämmande. Senare konstaterades att moderkakan rättat till sig, och vanlig förlossing var aktuellt igen.

Både julafton och nyår var vi hemma i lägeheten. Nyåret firade vi in tillsammans med lillasyster Gräddnos med make Homer och lille Bus. Bordet stod dukat i väntan på gästerna.

En dag i Göteborg

Idag var det frostigt och fint i Göteborg. Fredric startade morgonen med ett testcykelpass. Och jag passade på att läsa tidningen ordentligt. Sedan åkte vi till café Zenit för en fika.

Vid en sväng förbi Cykelcity föll Fredric för ett par cykelskor som såldes ut. Medan de formbakades i ugnen (?) åkte jag till MVC för mätning. Barnmorskan mätte och frågade om jag upplevt att magen växt mycket det sista. -Inte en aning, sade jag. Tydligen blev det ett rejält skutt upp över översta kurvan igen. Idag blev vi inskrivna på andra sidan korridoren, till BVC. Och fick en sjuksköterska som vi ska gå hos där.

Eftermiddagen avslutade vi hemma med att titta på tour de Ski, och bli arga då Marcus Hellner vältes omkull av en Canadick. Visst tusan borde Hellner ha fått köra semin som en extra-gubbe! Nu ser vi fram emot nästa deltävlig på nyårsafton.

SM i cykelcross på Sportnytt

Helgens cykelcrosstävlingar gick jättebra. Synd att jag inte kunde vara där och titta så mycket. Här är kan man se inslaget i Sportnytt från SM som gick på lördagen.

En dag i taget

Nu har det gått en dryg vecka sedan förra blödningen, och därmed längre tid än mellan de två senaste. Det känns som om det kan hända igen närsomhelst. Och så är det ju också. Jag känner efter mest hela tiden. Inte nu, inte nu. Jag är inte rädd för att hamna på Östra igen, och inte så rädd för bebisens skull. Men jag vill inte bli inlagd i två månader. Och det är otäckt när det händer.

Jag tror att jag har blivit smått knäpp också. Jag klappar på magen och pratar med bebisen. Idag kramade jag lite på en pyjamas jag köpt till bebisen.

I helgen ordnar cykelklubben med Fredric som tävlingsledare cykelcrosstävling i Skatås. Idag är det SM för första gången. Så kul! Hoppas att det kommer med på sporten ikväll. Jag smet dit i morse och tittade när ungdomarna körde. Jag undrar hur det gick i SM-klasserna. Nu vilar jag efter den lilla utflykten med promenad i lågfart. Bebisen sportar i magen, cykelcrossinspirerad kanske.

Bordtennisfundering

Hur kommer det sig att bordtennisbordet är stort när man själv spelar, och pyttelitet på TV när Waldner och de andra spelar? Ett minibord!

Cykelsilver igen!

Oj, oj vad spännande det var i förmiddags när Gustav Larsson cyklade hem ytterligare ett svenskt OS-silver. Det som är så häftigt med tempo är att det måste göra ont precis hela tiden, annars cyklar man för långsamt.

Jag är väldigt förtjust i den OS-pimpade cykeln. Snyggt!

Foto: Cor Vos

Om OS och protesterande

Jag retar mig fortfarande på att Veronika Wagner inte fick åka till OS. Om SOK tycker att hon inte har chans på top-8 borde ändå en liten prioritet ges till idrotter där ingen övrig svensk är uttagen. Tycker jag.

Sedan innan OS började, har det här och där kommit direkta uppmaningar och frågor om de svenska deltagarna ska protestera på något sätt mot Kinas (o)mänskliga rättigheter. Jag har lite svårt för det. Dels har många idrottare under många år försakat utbildning, arbete, umgänge och en massa tid för att helt fokusera på sitt idrottande och OS. En protest kan kosta mycket. Det var ju inte de som valde att Kina skulle bli årets arrangör.

Men det som stör mig mest är att vi vanliga svenskar åker på turistresor, fotar oss på kinesiska muren och köper billiga kopior av märkesjackor och sedan tycker att OS-deltagarna ska stå för protesterandet. Svenska och utländska företag etablerar sig i Kina och tjänar därmed stora pengar. Varför kräver ingen att de ska visa sitt missnöje? Om nu någon idrottare av egen övertygelse protesterar på något sätt, tycker jag att det är modigt och hedersamt.

Dessutom tycker jag att det är tråkigt för den vanliga kinesiska befolkningen som är väldigt stolta och glada över OS när det är dem som vi förödmjukar i första hand genom pinsamma protester.