Göteborgsvarvet 2012, 6 veckor kvar.

Oups, snart är det dags. Det har gått lite blandat med träningen. Den 21:e januari sprang jag ett riktigt bra pass med Ylva. Jag kände "nu är jag verkligen på gång". Dagen efter blev jag sjuk, och inte förrän i mars var jag frisk och kunde träna igen. Men som jag har tränat!

Trots bra träning de senaste veckorna har jag långt kvar till någon slags löparform. Jag är fortfarande för tung och långsam. Ibland räknar jag på hastigheten, då får jag panik och ångrar att jag anmälde mig. Å andra sidan är det väldigt motiverande att träna med varvet i tankarna. Jag hade aldrig tränat såhär bra nu annars. Så jag skiter i tiden och tränar så bra jag kan under de få veckor som är kvar. Kanske kan jag ändå ta lillasysters tid!

Ronja vem?

-Selma, vad tittar du på?

-Jag tittar på Ronja-röven!

Tage 7 månader

Lille Tage är nu 7 månader. Den senaste månaden har han ägnat åt att utveckla sina fysiska färdigheter. Nu lyfter han överkroppen högt och sprattlar glatt i position sälen. Tage kan också resa sig upp i krypställning.

Sälen är kul.

När Tage är utvilad och på gott humör ligger han gärna på golvet och undersöker saker som kommer i hans väg. Han tar sig dit han vill genom att dra sig framåt och skjuta sig bakåt. Han förflyttar sig från ett rum till ett annat. Ibland backar han in med underkroppen under soffan. Då blir han ledsen och måste räddas.

Tage äter fortfarande två mål mat om dagen. Mos till lunch och gröt till kvällen. Tage har på egen hand börjat sova större delen av natten. Nu ammar jag oftast en gång runt 5-tiden, sedan somnar vi om igen.

Tage redo för take-off.

Tage är nästan alltid på gott humör. Om han är trött och ledsen blir det genast bra om han får sitta hos någon. Han verkar vara en social kille som tar saker med ro. Han är en go gubbe.

Vi har bytt till sittdel i syskonvagnen. Tage verkar mycket nöjd med att titta framåt när vi är på promenad. Tage sitter nu bra i barnstolen vid bordet. Om vi är och fikar någonstans vill han gärna tugga på en majskrok eller två. Vi kör vidare med storlek 74 ett tag till.

(Selma 7 månader)

Förhoppningar på 2012

2012 har redan dragit igång. Vad händer i år? Något sådant här kanske:

Innan mars är slut har jag fått ordning i pysselrummet. Som belöning köper jag en fotoskrivare. Vad jag ska pyssla! Jag lägger mest tid på att göra två tjusiga fotoalbum till Selma och Tage. Ibland pysslar Selma med mig. Jag låter henne använda (nästan) alla mina grejer och göra vad hon vill. Innan året är slut bara måste jag ha färdigställt Selmas filt och Tages giraff. Jag funderar även på att börja brodera. Och är lite sugen på att lära mig sticka.

Status på giraff och filt 120223.

Detta år blir mer miljövänligt. Jag köper mer ekologisk mat och blir duktigare på att kolla upp att produkter (särskilt till barnen) är giftfria. Vi äter vegetariskt lite oftare, helst en dag i veckan.

Jag ritar en snygg karta över min lilla jordlott, som visar vad som ska odlas var. Selma får plätten i pallkragen, där får hon bestämma helt själv. Hela lotten växer så det knakar.

Lotten 110606.

I mitten av maj ställer jag mig för första gången på startlinjen till Göteborgsvarvet. Jag önskar att jag hade tränat mer, men är nöjd med att ha utnyttjat de träningstillfällen som dykt upp. Det är fullt med folk och rätt jobbigt. När jag går i mål inser jag glatt att jag slagit lillasysters tid från förra året. Klockan stannar på ca 2.05.

Sofia på varvet 2011.

Under våren tränar jag vidare och kommer i riktigt bra form. Jag springer ett par orienteringstävlingar, minst en tävling i vanligt klass. D21 eller D35! Om lillasyster är med slår jag henne. Jag plockar fram mina snygg-tights som jag aldrig använt, nu sitter de som en smäck.

Två dagar i veckan är Selma hemma från förskolan. Då blir det inget städ och annat tjafs. Nej, jag ser minsann till att vi kommer iväg på små roliga utflykter. Stort och smått. Under vår och sommar åker hela familjen iväg på ett par semesterturer. Vi badar, paddlar kanot och Selma kanske tränar på balanscykel.

Efter sommaren börjar jag jobba igen (oj, vad det känns avlägset). Jag har ingen aning om var jag ska vara och vad jag ska göra. Jag hoppas på ett intressant uppdrag på bra pendlingsavstånd.

Till hösten börjar lille Tage på förskolan. Det bara måste bli så att han kan börja på småbarnsavdelningen på Selmas förskola. Det skulle underlätta vardagen enormt jämfört med om det blir en annan förskola. Hoppas, hoppas! Höstvardagen rullar på med jobb och båda barnen på förskola. Det är fullt upp med hämta-lämna, fixa middag och allt småbarnsfamilj-jox. Men det funkar riktigt bra, och vi tycker oss ha tid till träning och annat kul med barnen.

När julen kommer kan jag hänga fram två fina egensydda julklappsstrumpor till Selma och Tage. (Tyg och band köpte jag för 2 år sedan) Kanske får Fredric också en.

3-årskalas!

Selma blåser ut ljusen.

Idag har haft kalas för Selma som fyller 3 år. Selma fick fina presenter och lekte med sina kusiner. Tage var på gott humör som vanligt. Och vi gjorde en jättefin och god tårta, helt utan ägg, mjölk och nötter.

Hej förkylning nummer 3!

Äh vad fasen, vi kör väl ett varv till. Fram med näsdukar och honungsvatten!

Idag gick jag till biblioteket med Selma och Tage, för första gången. Där har vi missat något. Det var så lätt och tillgängligt. Jag kunde gå in med vagnen, så där låg Tage och tittade. Skönt att inte behöva bära honom och jaga Selma samtidigt. Vi lånade ett par böcker (vilka käcka lånekort det finns nuförtiden), och tog sedan hissen ned till fiket. Där var gott om plats för vagnen och det gick smidigt att amma i fred. Ett minus dock för det allergiovänliga fikautbudet som bestod av äpple för Selmas del. Det gäller att alltid ha med något som Selma kan äta.

På toaletten gick Selma bananas och tryckte på larmknappen. Ångerknappen fungerade tydligen inte, för när vi öppnade dörren frågade en ditrusad kille om vi var i nöd. -Nej, sa jag. -Vi är inte i nöd.

Nu är jag riktigt stressad över Göteborgsvarvet. Dryga 2 mil på Göteborgs gator, fullt med folk hela vägen. Det är tillräckligt jobbigt så. Släng in otränad och överviktigt på det. Gulp!

Slutet på förkylningsföljetongen

I juldagarna kom jag igång jättebra med löpträningen. Det stora målet är ju att sopa banan med lillasysters tid från förra årets Göteborgsvarv. Hursom, träningen rullade på bra. Den 21 januari sprang jag ett grymt bra löppass med Ylva. Jag var toknöjd och kände att jag verkligen var på gång! Dagen efter kom mjölkstockningen, och efter det har förkylningarna avlöst varandra.

Först nu börjar det vända. Äntligen! Jag är trött på snytpapper, feberfrossa och hostattacker. Jag känner stressen av att varvet närmar sig, men försöker peppa mig med att än finns tid att komma i toppform och gå ner 8 kilo. Till helgen drar jag på mig löparskorna.