Idag var vi på BVC för andra gången. Jag var lite nervös, eller fundersam inför hur det skulle gå med tanke på förra veckan. Då levde Selma rövare. Hon skrek hela tiden. Jag kände mig som världens sämsta mamma när jag genomsvettig försökte ta mig ut med skrikande bebis, jacka, väska, vagn och tusen grejer under armen.
Det gick rätt så bra idag. Vi var där i god tid. Lunkade in och satte oss försiktigt och väntade. Selma hann bli lite rastlös och skrek rätt ordentligt när det var vägning och mätning. När vi sedan träffade barnsjuksköterskan passade jag på att amma samtidigt. Denna gången kunde jag stolt promenera ut med en lugn bebis. Shit, vad stressad man blir av skrik bland folk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar