Selma fick presenter på Fredrics jobb. Som tack skojade hon tillbaks och visade röstresurserna. Med mat i magen blev hon nöjd, en stund. Sedan åkte vi hem och struntade i Skatås. Bebisskrik och ruskprickväder lockade inte.
Nu är jag trött av allt tröstande och bärande. Ikväll laddar vi batterierna med tacos.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar