I morse var Matilda Uusijärvi stand in i morgonpasset. Så skönt att få slippa det vanliga flamset och tramset med Olle och Martina. Gäst var Eric Nilsson som skrivit boken Den hemliga kocken. Tack vare Matilda blev det ett intressant samtal, med följdfrågor. Eric Nilsson pratade om smakförstärkare och annat skumt i vår mat. Det var både intressant och äckligt att höra honom. Vad är det vi sätter i oss egentligen?
Lillasysters granne Funny har varit inne på detta spår tidigare. Vad jag hört har hon i charkdisken extrabeställt ett lass med, vad var det, bogsvans? För att laga 8 liter egen buljong att frysa in. Så roligt och underbart! Kan man beställa ett par tärningar?
Periodvis tittar vi på innehållslistan, men nu det är dags att bli mer noggrann. Kanske får jag nu belägg för att köpa den dyrare skinkan istället för låtsasskinkan som pressats ihop, färgats, smaksats och fått en tjusig kant. Eller så blir det ingen skinka alls. Hu, hemska tanke.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
ja, natriumglutamat har blivit något av ett svärord i vår familj numera. Jag lusläser alla innehållsförteckingar och fnyser högt medans jag lägger tillbaka varan om den inte skulle passa, allt för att få dumsnutarna som just klämt ner samma vara i sin vagn att börja ifrågasätta sitt inköp. Funkar inte jättebra, jag blir klassad som extremist bland släkt och vänner men maten jag lagar är i alla fall inte uppbyggd på gift.
För att göra mina braiga buljong gick jag till charken och köpte köttben och oxsvans som jag sen kokade, mycket enkelt och gott.
Egen buljong är för stort för mig. Satsar på något annart tror jag. Kanske ska baka mer bröd, om det nu är till någon nytta.
Skicka en kommentar