Tillbakablick 2008

2008 har verkligen varit ett händelserikt år. Med bröllop, graviditet och flytt som största höjdpunkterna.

Det började inte så roligt. Vi hade precis misslyckats med vårt första ivf-försök, som vi haft stora förväntingar på. Vi intalade oss om och om igen att det här skulle få ta tid om det behövdes. Ibland trodde vi på orden, ibland gjort det bara ont.

Vi skulle behöva vänta två månader på nästa försök, ett frysåterförande. Under den tiden gjorde vi två härliga och för själen välbehövliga resor, till Treviso i Italien och Branäs. Vi kunde nästan helt koppla bort ivf-tankarna, och det gjorde gott.

I slutet av januari åkte vi till Treviso för att titta på cykelcross-VM. Vårt resesällskap var cykelbjörnen och hans trevliga kompis Johan. Solen strålade, maten var god och tävlingarna var storslagna. Senare under året utmynnade denna resa i den fantastiska fancluben CXSweden.

Några veckor senare åkte vi till Branäs med Runner och Stilig och deras barn. Det var härligt att komma upp till ett vitt vinterlandskap. Jag och Fredric åkte längdskidor, mycket längdskidor. Höjdpunkten var när vi hyrde skateutrustning och en instruktör i Långberget. Det var jättekul och gick fort fort.

I mitten av februari gjorde vi vårt andra ivf-försök, ett embryo från frysen sattes tillbaka. Försöket misslyckades och det kändes tungt. Jag satt i bilen på jobbparkeringen när jag ringde in resultatet till Sahlgrenska. Tårarna forsade. Återigen var vi tvugna att vänta två månader på nästa frysförsök. Vårt sista embryo i frysen från vår första stimulering. Tankarna på att det kanske aldrig skulle lyckas kom närmare och närmare.

Under våren åkte vi på cykeltävlingar på helgerna. I slutet av april kunde vi konstatera att även det tredje ivf-försöket misslyckades. Sahlgrenska svarade att det var fullbokat fram till sommaren. Vi var tvugna att vänta med den andra ivf-stimuleringen till efter sommaren. Kanske skulle det vara bra med ett sommaruppehåll från ivf-andet.

Vi tog en chansning och kollade med privata kliniken Carlanderska om det fanns möjlighet att hinna med en stimulering där före sommaren. Till min stora förvåning svarade de ja. Vi bestämde oss snabbt för att köra på det. Bara någon dag senare satt jag på Carlanderska och tog min första spruta. Dagarna gick fort med sprutor, äggutplock, ängslig väntan och embryoåterförande. Den här gången gjorde vi den korta metoden med långtidsodling. Jag hade med kameran till återförandet, och fick med mig ett foto på vår fina blastocyst.

Efter en vecka svällde min mage upp ordentligt. Jag var lätt överstimulerad och graviditeten som vi ännu inte kände till boostade på alla tömda äggblåsor. På vår testdag fick vi se ett efterlängtat plus på stickan. Jag var gravid. På bara några dagar förvandlades min hyffsat platta mage till en gravidmage som knappt gick att dölja. Det kändes märkligt, främmande och fantastiskt.

Under våren bestämde vi oss för att gifta oss. Den 7:e juni gifte vi oss i Rådhuset i Göteborg. Våra familjer var med. Det var strålande sol och i magen växte en liten plutt (Se Fredrics pekning).

I samma veva impulsköpte vi vår nya lägenhet. Vi kom hem från jobbet och såg att det var visning på några av lägenheterna i nya höga huset bredvid vårt. Vi var nyfikna och ville se hur de såg ut. Det sista jag sade när vi gick in i huset var: -Nu köper vi inget! Någon dag senare satt vi och skrev på kontraktet. Fastighetsmarknaden hade precis börjat svänga, och det tog ett tag innan vi fick sålt vår gamla lägenhet. Efter några sömnlösa nätter med ångest löste sig ändå allt, och i efterhand är vi jätteglada att det blev som det blev. Lärdomen är att nästa gång ska vi ta det försiktigt, kanske sälja först och köpa sedan.

Sommaren löpte på med båtturer då vädret var fint. Vi upptäckte några nya öar och njöt i solen. När vädret var tråkigt började packa inför flytten i september. I slutet av juli åkte vi till 5-dagars i Sälen. Vi delade stuga med mamma, pappa, lillasyster, lille Bus och morbror Händig. Det blev en skön minisemester. Jag gick öppen bana två dagar, Fredric cyklade och sprang någon dag.

Under hösten och vintern låg största fokus på graviditeten och att fixa i nya lägenheten. Vi har köpt prylar och kläder till bebisen. Under november blev vi rejält rädda när en jag fick en blödning. Det visade sig att moderkakan låg långt ned och att det eventuellt skulle bli aktuellt med snitt. Efter ytterligare en blödning blev jag under ett dygn inlagd på specialförlossningen på Östra, något jag då upplevde som stort och skrämmande. Senare konstaterades att moderkakan rättat till sig, och vanlig förlossing var aktuellt igen.

Både julafton och nyår var vi hemma i lägeheten. Nyåret firade vi in tillsammans med lillasyster Gräddnos med make Homer och lille Bus. Bordet stod dukat i väntan på gästerna.

En dag i Göteborg

Idag var det frostigt och fint i Göteborg. Fredric startade morgonen med ett testcykelpass. Och jag passade på att läsa tidningen ordentligt. Sedan åkte vi till café Zenit för en fika.

Vid en sväng förbi Cykelcity föll Fredric för ett par cykelskor som såldes ut. Medan de formbakades i ugnen (?) åkte jag till MVC för mätning. Barnmorskan mätte och frågade om jag upplevt att magen växt mycket det sista. -Inte en aning, sade jag. Tydligen blev det ett rejält skutt upp över översta kurvan igen. Idag blev vi inskrivna på andra sidan korridoren, till BVC. Och fick en sjuksköterska som vi ska gå hos där.

Eftermiddagen avslutade vi hemma med att titta på tour de Ski, och bli arga då Marcus Hellner vältes omkull av en Canadick. Visst tusan borde Hellner ha fått köra semin som en extra-gubbe! Nu ser vi fram emot nästa deltävlig på nyårsafton.

Bebisens garderob

Lilla bebisen har redan en hel del fina kläder. Mamma har stickat den här jättefina koftan.

Mellandagar

Skräckisen vi såg på uppesittarkvällen var Barnhemmet. (Usch jag gillar inte att skriva titlar på skräckfilmer, har fått för mig att det är dumt.) Filmen var läskig men hade som tur var ett slut som gjorde att jag kan lämna den där. Den kommer inte att skrämma mig i efterhand. Det är det värsta med skräckisar. Det näst värsta är när Fredric efteråt bjuder på skräckis live, med otäcka ljud, dödsscener, otaliga förvandligar till hemska varelser eller att se saker bakom mig och spela skräckslagen. Usch.

Julafton kom och gick. Vi hade det rätt så soft. Mycket mat och mätta magar. Nästa år får det bli färre rätter. Jag fick en fin handväska och sköna tofflor. Och en tidning under kudden, natten till julafton. Toppen.

Nu har jag slöat i några dagar. Dags att ta tag i lite lägenhetsfix. Lite här och där har vi bara slängt in grejer. Det ska sorteras och rensas ut.

Idag är 37 dagar kvar till beräknad förlossning. Jag ska nog börja packa den där BB-väskan snart. Det blir så smått allt mer verkligt med bebis ankomst. Jag har bestämt mig för att inte gå över tiden och att vi ska föda på Östra sjukhuset.

Julstök

Nu är köttbullarna klara. Igen. Jag gjorde en sats i söndags, men vi åt upp allihop. De var jättegoda. Julafton firar vi hemma hos oss. Det känns inte som om det är läge att kasta sig iväg. Därför kommer föräldrarna till oss istället. Det blir knytjulis. Vi fixar köttbullar, skinka och lite annat.

Igår var våra grannar på besök för första gången, med sin lilla tjej. Kanske en blivande kompis till vår bebis. Det var väldigt trevligt. Mycket snack om förlossning och våra lägenheter.

Till uppesittarkvällen har vi hyrt film. En skräckis smög sig med bland filmerna. Shit, jag vet att jag kommer ångra mig.

Vanliga jag igen

Det känns som om jag har varit gravid i tre år. Och på sätt och vis har jag faktiskt varit det. Ägglossningstest, återkommande misslyckanden, växande sorg och bitterhet, graviditetstest, nedregleringsspray, hormonsprutor i magen, otaliga ultraljud, äggutplock och embryoåterförande. Och därefter den vanliga graviditeten. Kroppen har fått utstå en hel del.

Jag är väldigt glad att jag får uppleva den här graviditeten. Det är verkligen något speciellt. Jag blir glad varje gång det rör sig i magen, och känner någon slags kontakt med lilla bebisen. Men jag längtar verkligen tills då bebisen är här. Då ska det bli skönt att lägga att det här med fertilitet och graviditet bakom mig. Jag ser fram emot när jag blir vanliga jag igen. Inte barnlösa ledsna Lisa, inte ivf-Lisa och faktiskt inte heller gravida Lisa. Jag vill vara vanliga jag igen, med vårt barn så klart. (Mamma Lisa känns så abstrakt att jag knappt kan ta mig för att skriva det.)

Jag inser att med ett barn så blir livet sig aldrig likt igen, och det ser jag frem emot. Det som känns skönt att få lämna bakom mig är kopplingen till kroppen. Jag ser fram emot att springa en runda i Skatås utan att fundera över på om ett eventuellt embryo eller hormonpumpade äggblåsor skulle trilla ut*. Istället har jag en sådan där löpvagn med en påhejare framför mig. Härlig tanke!

*Jag vet så klart att det inte funkar så.

Shop til you drop

Jag hittade mitt favorit-barnklädesmärke på nätet för några år sedan: Liten. Då kunde jag inte låta bli att köpa några plagg, trots att vi sagt att vi skulle vänta med det. För ett halvår sedan promenerade jag i kvarteret och upptäckte till min förvåning att jag i princip bor granne med stället.

Tyvärr ska de lägga ned. Men först var det dags för utförsäljning i lördags. Jag begav mig dit tillsammans med Lina för att fynda. Vi gick båda igång bland klädhyllorna. Budgetar spräcktes flera gånger om. Som tur var hade de gott om små storlekar. Här är ett axplock bland mina fynd. Natten till söndag kunde jag inte sova, jag var hög på bebiskläder.

.

Nervös

Jag börjar bli nervös. Nu är det inte långt kvar och jag börjar inse att det faktiskt är förlossning inom kort. Hittills har jag lyckats skjuta det framför mig. Jag tittar ner på magen och funderar över hur tusan bebisen ska komma ut. Är det verkligen smart det här med att en stor bebis ska komma ut genom en smärtsam förlossning, med tank på hur liten den var när den kom in? Borde det inte ske på något annat sätt?

Samtidigt är jag rätt nyfiken på värkarna. När jag tog igångsättningspiller vid missfallet för jättelängesedan hade jag också värkar med jämna mellanrum. Det gjorde otroligt ont. Jag kommer ihåg ett tillfälle när jag satt på toaletten och konstaterade att här slutar bebisförsöken. Aldrig att jag tänker bli gravid igen, bestämde jag då. För att strax därefter när den värken var över tycka att det inte var så farligt, och nästan sakna värken.

Det låter säkert makabert, men även om missfallet och allt vad det innebar var det värsta jag har varit med om, så har jag ändå en positiv erfarenhet av just värkarna. Kanske dels för att det var skönt med fysisk smärta när jag var så otroligt ledsen. Men sedan dess har jag sett fram emot att få uppleva det igen, under positiva förhållanden då så klart. Med en förlossning där vi äntligen får träffa vår lilla bebis.

Skåpshopping

Nu vill jag åka hem till vårt nyinköpta vitrinskåp och ställa in grejer. När vi flyttade in i nya lägenheten blev möbleringen lite tokig. En skänk i valnöt hamnade bredvid den vita tv-bänken. Nu är skänken såld på blocket och vi har letat efter ett vitt högt skåp istället. På Annorlunda möbler hittade vi flera fina skåp. Men de var väl dyra.

Vi hittade ett på Möbelgrossens hemsida för lite mer än halva priset. Tja, så pass mycket billigare var det bara att slå till, resonerade vi. Strunt samma om det inte är lika fint. På lunchen levererades det. Och skåpet är jättefint! Faktiskt finare än de dyra vi sett. Mer tyngd i dörrarna, fasade fönster och fin panel inuti.

Läkarbesök och nostaliglunch

I förmiddags var vi på återbesök på Östra för att se om moderkakan flyttat sig uppåt. Jag var så inställd på att den inte skulle gjort det och räknade faktiskt med att beskedet skulle bli planerat snitt någon vecka före beräknad födsel. Därför blev jag lite paff och faktiskt smått besviken när läkaren konstaterade att den flyttat på sig. Nu måste jag tänka om och ställa mig in på vanlig förlossning igen. Läkaren var så snabb. Antar att han vet vad han sysslar med, men jag tycker att han borde ha kollat mer noga.

Efter Östra tog jag vägen via stan och hittade en grå stickad tröjklänning på HM som får bli min jul- och nyårsklädsel. Det känns onödigt att köpa en massa gravidkläder nu. Det är roligare att köpa något nytt när jag har blivit mindre igen. Jag promenerade sakta vidare fram till SoHo för en lunch med mina gamla kollegor, nostalgigänget. Vi ses ett par gånger om året. Det är alltid lika trevligt.

Jag antar att det är dags att läsa på om förlossning och öva på att slappna av nu. Jag börjar bli skraj. Shit, hur ska vi få ut bebisen.

Ränteyra

Jag satt nyfiket och refreshade på Privata affärers hemsida i morse för att se Riksbankens räntenyheter. En sänkning med 1,75 procentenheter! Jösses, att jag inte trillade av stolen! Tänk att Riksbanken passar in dessa ränktesänkningar så bra med vår föräldraledighet. Tack Stefan Ingves.

Anders Borg måste vara en av de populäraste politikerna nu. Idag kommenterade han ränktesänkningen med: -Godisskålen är inte framställd för att bankerna ska vara där och talla. Han är rätt kul fast att han är blå.

Grodan Boll i vecka 32

SM i cykelcross på Sportnytt

Helgens cykelcrosstävlingar gick jättebra. Synd att jag inte kunde vara där och titta så mycket. Här är kan man se inslaget i Sportnytt från SM som gick på lördagen.

Mellanlandning i vecka 32

Idag går vi in i vecka 32 och har därmed klarat det första delmålet. Om två veckor är vi i vecka 34 vilket innebär att bebisens lungor är färdigutvecklade.

Jag är förvånad över att ingen ny blödning dykt upp, men försöker komma ihåg att ta det lugnt. Nu har jag jobbat två dagar sedan sjukskrivningen. Det känns konstigt att varje dag tänka att nu kanske jag inte kommer tillbaka mer. Och så är jag där dagen efter och konstaterar samma sak om igen. Nu har jag städat undan de värsta surdegarna, och kan gå hem med hyffsat bra samvete.

En dag i taget

Nu har det gått en dryg vecka sedan förra blödningen, och därmed längre tid än mellan de två senaste. Det känns som om det kan hända igen närsomhelst. Och så är det ju också. Jag känner efter mest hela tiden. Inte nu, inte nu. Jag är inte rädd för att hamna på Östra igen, och inte så rädd för bebisens skull. Men jag vill inte bli inlagd i två månader. Och det är otäckt när det händer.

Jag tror att jag har blivit smått knäpp också. Jag klappar på magen och pratar med bebisen. Idag kramade jag lite på en pyjamas jag köpt till bebisen.

I helgen ordnar cykelklubben med Fredric som tävlingsledare cykelcrosstävling i Skatås. Idag är det SM för första gången. Så kul! Hoppas att det kommer med på sporten ikväll. Jag smet dit i morse och tittade när ungdomarna körde. Jag undrar hur det gick i SM-klasserna. Nu vilar jag efter den lilla utflykten med promenad i lågfart. Bebisen sportar i magen, cykelcrossinspirerad kanske.

Livet i soffan

Min sjukskrivningsvecka går bra. Inga blödningar i sikte. Jag börjar känna att det kanske blir jobb på måndag igen. Jag vill gärna det. Men nu är det vila i soffan som gäller.

I soffan händer det inte så mycket nytt. I går var mamma och pappa här och tog hand om mig. Fixade och lagade mat. Idag har jag surfat om försäkrningskassan och föräldrapenning. Det är inte helt lätt det där.

Kvinnofängelset

Mitt dygn på östra i helgen hade vissa likheter med en fängelsevistelse. Vi intagna hasade oss sakta fram i korridoren som om en tung fotkedja släpades efter benen. De flesta fick dela rum, endast de värsta fallen hade egna rum. Kläderna var bylsiga, antingen avdelningsskjortan eller egna insmugglade kläder. I den lilla matsalen möttes försiktigt blicken av de andra intagna med misstänksamhet och nyfikenhet. Efter en stunds tystnad var alltid första frågan densamma: -Vad sitter du inne för?

Nu är jag ute med villkorlig dom. Minsta återfall och jag får sitta inne tiden ut. Undrar om man får permis över jul?

Ett dygn på östra

Jag har aldrig legat på sjukhus. Det närmaste är väl att jag bröt armen när jag gick i ettan. I helgen var det dags för min sjukhuspremiär. Äventyret började med ytterligare en blödning natten till lördag. Vi vågade inte annat än att åka till Antenatalen på östra igen. Där blev det samma procedur som exakt en vecka tidigare. Blodtryck och ct-koll på bebisen. Det såg bra ut.

När vi fick träffa läkaren trodde jag att det skulle bli samma visa som tidigare; hem och vila. Men så sade hon att jag skulle läggas in för observation, direkt. Ett litet tag. Ja ja, tänkte jag några timmar funkar väl men sedan börjar ju längdskidåkningen som jag sett fram emot hela veckan. Fredric frågade vad ett litet tag innebär. –Ett par dagar, svarar läkare. Jösses, vi blev båda förvånade.

Det var bara att följa med upp till vart vi nu ska. Vi hamnade på specialförlossningen. Och där skulle jag vara. Jag fick kommenderad vila, en säng i delat rum och en kanyl i handen. Johnny Rocker åkte hem och hämtade bekväma kläder, dator med dvd-filmer, tidningar och lite gott.
Det är väl egentligen inget konstigt med att ligga på sjukhus, men det kändes väldigt märkligt just då. Jag var inte alls beredd på att hamna där. Tårarna brände bakom ögonlocken.

På avdelningen fanns dels sådana som jag som hade graviditetskomplikationer, och dels de som gick omkring med pyttesmå bebisar i plastvagnar. För tidigt födda bebisar eller andra komplikationer. Det var lite dubbla känslor inför de där bebisarna. Jag blev avundsjuk och ville också ha min bebis i en plastvagn, men inte just nu.

Jag gled omkring där och lyckades få lite tv-tid under längdskidåkningen (ingen egen tv som jag hoppats på), åt mina sjukhusmåltider (maten var inte alls så kass) och vilade. Vilken tur att Fredric tog med datorn med dvd-filmer!

Blödningen avtog direkt som tur var och jag såg till att barnmorskorna förstod att jag gärna ville åka hem så snart som möjligt. Jag har lätt för att ta det lugnt och softa, men det här med sjukhus var inte min grej. Jag var riktigt ynklig.

Efter en övernattning med toksnarkande rumskamrat och konsultation med läkaren på söndag förmiddag fick jag äntligen åka hem.

Nu är jag sjukskriven i en vecka. De kan ännu inte avgöra om det blir planerat snitt eller inte. Om någon vecka har jag återbesökstid, då kanske de bestämmer. Nästa gång det kommer en blödning blir jag inlagd tiden ut. Hua! Jag räknar nästan med att det kommer bli så. Inget talar för motsatsen. Jag hoppas bara att jag klarar mig så länge som möjligt. Tänk om jag måste vara där i jul!

Ett svar i alla fall

Jag stör mig verkligen på alla galet höga löner, pension och fallskärmar som vissa bankchefer och andra snubbar har. Härom dagen gick jag i taket och kände att jag måste göra något. Men vad? Det enda jag kom på var att mail till Nordea som det snackas mycket om nu. I ren frustration kräktes jag ur mig detta och skickade direkt utan att läsa och rätta:

Jag blir så arg över de senaste nyheterna om era vdar och styrelseordföraneder som får dessa galet höga löner. Jag önskar att jag varkund hos Nordea så att jag kunde lämna er. Så här får det inte gå till. Jagh oppas att de här herrarna förstår vad vi vanligt folk anser om dessa galenskaper.
Hälsningar Trött Lisa

Jag tycker att alla som blir lika irreterade som jag ska passa på att visa sin åsikt på något sätt. Idag fick jag faktiskt ett svar. Det trodde jag inte. Inte för att det gjorde mig gladare. Så här säger Nordea:

Hej Lisa
Vi har förståelse för att höga pensioner väcker uppseende. Nordea är ett avNordens fem största företag och avsevärt större än någon annan bank iNorden. I en jämförelse med de största företagen i Norden är nivåerna förledande personer i Nordea marknadsmässiga och särskiljer sig inte från destörsta börsnoterade koncernerna.

Koncernchefen Christian Clausens pensionsavtal är i nivå med motsvarandeavtal i andra nordiska banker. Jämför man med de tre största bankerna i densvenska marknaden är avtalet något lägre än i SEB och Handelsbanken ochnågot högre än i Swedbank. Pensionsåldern i bankerna skiljer sig inte hellerså mycket åt, den ligger mellan 58-60 år. Nordeas förre koncernchef Lars GNordström gick i pension när han var 64 år.

Alla nu aktuella uppgifter om pensioner i Nordea bygger på uppgifter somredovisats öppet i bankens årsredovisningar, vilket är i enlighet med dekrav som finns på ett börsnoterat bolag. När media nu lyft fram frågan harman gjort högre antaganden om livslängd och räknat fram betydligt störretotalsummor för individerna än Nordeas egen syn på kostnaderna för banken.

Ett exempel är ett av de avtal som media bevakat där man räknat framkostnader på 115-120 miljoner. Nordeas beräkningar är c:a 80 miljonerkronor.

Visst är det mycket pengar, för många svårt att ens föreställa sig. Dock ärdetta pensionsnivåer som finns i stora börsnoterade företag världen över ochsom är branschstandard i Sverige.

Med vänlig hälsning
Nordea Bank AB (publ)

Vecka 30 (tjoho)

Nu går vi in i vecka 30. Härligt! Efter senaste historien med blödning och vad lågt sittande moderkaka kan innebära har jag surfat runt om för tidigt födda barn. Vad jag förstått betyder vecka 34 att alla organ, även lungorna ska vara färdigutvecklade. Därför ställer vi in siktet på vecka 34, med en liten mellanlandning i vecka 32. Så klart förbättras alla odds för var dag som går.

Idag var jag på jobbet igen. Jag har tagit det väldigt lugnt, och mest suttit still. Om en ny blödning kommer tror jag att den skulle ha kommit oavsett om jag jobbat eller varit hemma. Jag börjar ändå ställa mig in på att jag kanske inte kommer att jobba så länge som jag tänkt mig.

Horisontalläge

Nu har jag vilat hemma i tre dagar. Inte en blödning i sikte, bara värk av liggandet. Imorgon ska jag gå till jobbet igen. Som tur är kan jag sitta helt still och be folk komma till mig om det gäller något. Det får bli en kort dag.

Det känns som om jag har varit gravid i evigheter, alltid. Särskilt nu efter blödningen känns det drygt att vänta dessa sista veckor. Bara väntan och oro. Jag ser fram emot att graviditeten är över och att lilla bebisen kommer till oss. Inte riktigt än bara.

Vila och lite rädd

Igår kväll fick jag en blödning igen. Det avtog direkt men var betydligt mer än miniblödningen för några veckor sedan. Först blev jag mest förvånad, men snart kom rädslan. I morse ringde vi till förlossningen på Östra. Trots att det inte blödde längre tyckte de att vi skulle komma in. Tankarna snurrade. Vad händer nu? Ska de plocka ut bebisen? Det är ju två och en halv månad kvar. Vi har ju inte fixat klart hemma. Jobbet då? Går det illa nu? Bebisen sparkade lugnande då och då.

På Östra kollade de bebiens hjärtljud med en CT-maskin. Det såg bra ut. I väntrummet hörde vi hur läkaren sade til ett annat par att de skulle sättas igång idag. De var förvånade. Jag funderade på om de skulle säga så till oss också, men kände mig rätt så lugn.

Efter en stunds väntande blev det vår tur att träffa läkaren. Han gjorde et ultraljud och började med att visa ansiktet. Vi såg nästippen jättetydligt. Jag tyckte att bebisen var söt. Sedan tittade han runt och fastnade för ena njuren som väldigt vacker och ett riktigt skolexempel. Vi blev båda stolta över njuren.

Läkaren konstaterade att bebisen mådde bra och var livlig. Sedan visade han att moderkakan låg långt ned. Förhoppningsvis ska den växa med uppåt. Om den inte gör det ligger den i vägen för bebisen vid förlossningen, och då planerar man istället för snitt. Det är troligen den lågt liggande moderkakan dom orsakat blödningarna. Nu är jag ordinerad vila i några dagar och fortsättningsvis ska jag ta det väldigt lugnt med allt. Annars är det aktuellt att bli inlagd för observation.

Så här ligger jag nu och funderar och tittar skidor på tv. Jag har surfat runt och hittat en hel del lågt liggande/föreliggande moderkaka. Det känns väl sådär.

Fertilitetsriddare

Idag jobbpratade jag med en leverantör. Jag berättade att jag ska vara mammaledig efter januari. Den trevliga leverantören konstaterade glatt att vi gick den traditionella vägen med giftemål och sedan barn. -Nja, svarade jag, riktigt så är det inte. Det är klart att man antar att vi gift oss och sedan direkt blivit med barn. Men det är ju inte alls så. Den kändes inte som rätt tillfälle att informera honom om att det minsann tagit flera år att få till den här graviditeten och att det inte hade något med giftermålet att göra, snarare tvärt om i så fall.

Jag vill att alla ska veta att det har varit en bumpy ride. Om det finns någon i min omgivning som är ofrivilligt barnlös, så vill jag att de ska veta att de inte är ensamna om den sorgen och att det faktiskt kan lyckas till slut även om det verkar hopplöst och bara hemskt. Det var i alla fall en tröst för mig. Dessutom är det ett viktigt och intressant område för mig. Jag känner mig som en riddare på korståget för ofrivillig barnlöshet och fertilitet. Men den här gången valde jag att bespara den stackars leverantören från vår fertilitetsresa.

(Jag tog alltså inte på något sätt illa vid mig av frågan)

Vecka 29 och månad 8

Trots att det känns långt kvar rullar tiden och därmed också nedräkningen på. Nu är vi inne i både vecka 29 och månad 8. I går var jag på kontroll hos MVC. Jag följer tydligt min övre kurva. Nu undrar jag om det också innebär att jag kommer att ha en större mage på slutet. Jag känner mig lite löjlig, men jag tänker på om det innebär större risk för bristningar på magen. Det slipper jag helst.

Jag funderar på om min förlossning kommer att bli besvärlig som mammas och lillasysters. Helst skulle jag brås på farmor, vars båda förlossningar med pappa och hans bror gick utan några besvär. Den ena med fötterna före till och med. Och efteråt kunde hon i princip hoppa upp på cykeln och cykla hem.

Barnvagn on its way

Nu är barnvagnen bokad, betald och på väg. Vi var lite inne på att åka till Uddevalla i hopp om en trevlig affär. Men eftersom vi inte kommer att åka dit fortsättningsvis ändå varje gång något ska köpas, blev det Internetshopping istället. Vi handlade på svenska Kidzshop. Än så länge verkar de bra.

Till vagnen ska jag köpa en jättefin filt (den grå på bilden) från Klippans yllefabrik. Hoppas att bebisen blir nöjd.

Change. Yes, we can

Jag sällar mig till alla andra som gläds över Obamas valseger. Och vilket segertal sedan. Grymt! Han kan verkligen snacka. Change. Yes, we can. Jag vill också vara med.

Trimester tre

Någon gång under helgen passerade vi helt ovetandes den magiska gränsen in i graviditetens tredje trimester. Nu är vi i alla fall här och det är väldigt trevligt. En enorm skillnad.

Idag går vi även in i vecka 28. Det innebär en betydligt bättre chans för lilla bebisen om den skulle råka titta ut nu. Det känns bra. Jag gillar också att bebisen nu väger 1kg. Vad jag har svårare att ta in är att fötterna ska vara 5 cm långa. Det är ju jättestort! Kanske är det därför jag känner extra mycket sparkar nu de senaste dagarna.

Pustar ut med julmust

Puh, äntligen kan jag slappna av lite över jobbet. Nu har jag lyckats få iväg allt till tryck och hit och dit för den här gången. Typiskt då att någon ska börja fråga efter det som jag fått nedprioritera senaste veckorna. Nåja, det stora är gjort för nu och det firar jag med säsongens första julmust.

There´s a hole in my bucket

Inför varje vecka konstaterar jag att nu, nu kommer det att bli lugnare på jobbet. Efter denna veckan kan jag koppla av, göra fint hemma och höra av mig till folk igen. Men så tar det lite längre tid att göra saker än vad jag tänkt mig, och plötsligt har ytterligare en vecka gått och jag fixar där det läcker mest. På måndag är det i alla fall big time deadline. Det ska bli skönt. Sedan ska jag börja städa upp mina gamla surdegar innan jag går hem.

Nu har vi tagit helg. Skönt! I ugnen lagar kycklingen sig, och jag ska göra en smarrig sallad när jag lyckas ta mig ur soffan.

Imorgon åker vi till Falun för att tävla och titta på cykelcrosstävling. Det ska bli kul med en helgtripp. Trist bara att vi måste åka halv fem.

Bäst är att lilla bebisen skojar runt i magen.

Minifom for president

Minifom är mitt absoluta favoritläkemedel! Magknipet är nästan helt borta. Jag har klarat av både frukost och lunch utan smärta. Igår började jag nästan grina efter att ha ätit en halv apelsin. Nu är bara frågan hur länge jag ska äta dessa magiska piller. Men det tänker jag inte fundera mer på just nu.

Magknip aj aj

De senaste veckorna har det tryckt mer och mer i magen. Jag antar att det är ont om plats för alla prylar och pytslar som ska samsas med bebisen. Nu gör det faktiskt riktigt ont, jätteont. Jag har magknip, och det går inte över. Gårkvällen räddades av en Alvedon, men jag kan ju inte äta dem i 98 dagar. Hur ska detta gå?

Jag vill helst inte stoppa i mig en massa tabletter som går vidare till lilla bebisen. Nu ska jag iaf testa Minifom, som man ska kunna ta som gravid. Annars spricker jag snart, och det vill nog inte bebisen heller.

Idag är jag riktigt ynklig. Jätteont i magen, och trött trots att jag sov bra i natt. Jag vill åka hem och lägga mig under filten i soffan och äta glass.

Igår natt sov jag inte alls bra. Då drömde jag om inbrotten vi haft i källarföråden (på riktigt alltså). I drömmen hade tjuvarna tagit flera av mina julpynt. Jag var jätteledsen när jag vaknade, men det var inte sant som tur var.

Jag längtar jättemycket efter bebisen nu. Tror att jag har blivit lite skadad. I marmorimitationen på jobbtoaletten anar jag bilden två olika bebisar.

100 dagar kvar

Tiden rullar på. 100 dagar kvar till beräknat förlossningsdatum nu. Jösses.

Jag mår fortsatt bra, men börjar känna lite mer gravidkrämpor. Öm i ryggen och höftlederna. Sista dagarna har jag börjat få mer och mer sammandragningar. Det hör tydligen till, men är lite obehagligt. Magen blir stenhård. Idag har det kommit så fort jag rör på mig.

Säsongsstart av Brotherhood

Ikväll börjar andra säsongen av Brotherhood. 22.30 på 2:an. Det är alltid mysigt med en serie att följa i höstrusket. Jag har ingen favorit som går just nu. Kanske Brotherhood. Vad var det nu som hände sist? Blev inte Michael skjuten?

Vad håller Ernie på med?

Nu och i förra lägenheten har vi bott granne med bankman Ernie. Vi har full koll på vilka möblerings- och monteringsprojekt han och fru Ernie håller på med. I morse träffade vi på honom utanför huset där han mötte två (vad vi tror) mäklare, för ett mystiskt möte. Vad händer? Ska de flytta? Nej, det kan inte stämma. De skruvade ju upp Stringhyllan i helgen. Vi kan inte komma på vad han har i görningen. Tänk om de ska flytta ändå! Ska vi också flytta då? Vi har ju inte fått vår Stringhylla än.

Vecka 26 och lite lugnare

Ingen mer blödning i sikte, och jag lugnar sakta ned mig mer och mer. Framför allt var det skönt att prata med kollega Petronella. Hon har mycket erfarenhet av ivf, graviditet och oro.

Idag börjar vecka 26. Bebisar som föds nu har hyffsat stora chanser att överleva, men de riskerar att få komplikationer med lungor och annat. Enligt Petronella ska vecka 28 vara någon slags milstolpe vad gäller för tidigt födda. Jag tar sikte på vecka 28 alltså. Annars skulle det vara skönt att komma upp i veckorna på 30.

Vilka knäppa tankar som dyker upp ibland. När blödningen kom var en av tusen tankar att det hände därför att jag säger att jag vill att bebisen ska komma ut. Det är mitt fel, jag har längtat för mycket.

Rädd

En härlig helg slutade i oro. Helt utan förvarning fick jag en liten blödning i söndags kväll. Inte alls mycket och det slutade samtidigt som det började, men tillräckligt för att jag skulle bli riktigt rejält rädd. Plötsligt är allt annat oviktigt. Tid och prylar. Lilla bebisen puffade i alla fall lugnande i magen. Efter några tårar sade både Internet och sjukvårdsupplysningen att det förmodligen inte var någon fara. Så länge det inte gör ont eller blöder mer behövde vi inte göra något.

Som tur var hade vi en vanlig tid inbokad hos barnmorskan i morse. Även hon lugnade och trodde att det inte var någon fara. Vi lyssnade på hjärtljuden, som trummade på. För första gången mättes sf-måttet. Jag ligger tydligen prick på den översta kurvan, vilket faktiskt förvånade mig en del. Jag är tydligen stor.

Fortfarande ingen fortsättning på blödningen, och jag börjar pusta ut. Lilla bebis sparkar, och då känns det bättre.

Rörd

Jag blir varm i kroppen och glansig i ögonen när lilla älsklingen i magen rör på sig. Kom nu min lilla vän, nu åker vi på lunch. Säger jag i tanken.

Den vilda jakten på barnvagnen

Vi har sedan en tid bestämt oss för en Bugaboo. Vi har funderat på att beställa på nätet, vilket är hyffsat billigare. Men vi vill gärna titta på de olika färgerna i verkligheten, och köper gärna i en trevlig butik. Problemet är att vi inte hittar någon trevlig butik.

Igår åkte vi till Storken i Linné. Jag tänkte att de har säkert det senaste och är lagom hippa. Icke! Två snurrjönsar (förmodligen far och son) försökte montera ihop barnvagnar helt utan framgång. De hade inga färgprover och visste i princip ingenting. Fru Jöns var inte bättre hon, gled omkring i ett astmaframkallande parfym-moln och hänvisade till Internet. Jo, tack för hjälpen. Men då kan vi ju lika gärna köpa på nätet också.

Vi lovade oss själva att aldrig gå dit igen och åkte vidare till Babyproffsen i Sisjön. Vi stod länge och drog i den Bugaboon de hade inne. Men ingen av alla lediga expiditer förstod att vi ville ha hjälp. När jag gick fram till en av dem och sade att vi tittar på barnvagnar fick jag till svar: -Jasså? -Eh, ja vi vill gärna ha hjälp alltså. Men det var inte heller mycket till hjälp. De hade visserligen några färgprover men visste betydligt mindre än vi efter någon timmes googlande.

Det känns meningslöst att handa barnvagn dyrare i butik när hjälpen är obefintlig. Idag lägger vi vårt hopp till Babyproffsen på Backaplan.

Förlossningsfunderingar

Jag har faktiskt inte funderat så mycket på den kommande förlossningen. Men det närmar sig. Jag känner mig stressad när jag läser om profylax, gravidyoga och annat. Måste man gå på det? Jag hade tänkt att det räcker långt med det vi har läst i vår gravidbok, lite info från mvc, sunt förnuft och att göra som de säger på förlossningsavdelningen. Och att hålla igång med promenader, vilket jag iof slarvat med.

Hm, det är nog dags att kolla upp det här. En sak är i alla fall färdigfunderad. Jag är totalt ointresserad av att vara någon hjälte och föda utan smärtlindring om det inte behövs. Att tävla i vem som var duktigast under förlossningen lämnar jag åt andra. Jag är där för att få vårt barn som vi kämpat för i flera år, inget annat.

Helg igen

Så är det helg igen. I veckan har jag jobbat som en tok. Det är en av årets två deadlines, och då är det alltid tufft att hinna med allt. Då är det skönt med ett helgbreak.

I går var vi på dop. Trevligt! Vi hade hittat en jättesöt dockvagn i trä som passade perfekt till Runner och Piffigs söta lilla tjej. Det var många som frågade om graviditeten. Det är alltid kul. Det känns så ovant att det faktiskt är jag som är gravid nu. Det brukar allt vara någon annan, men nu är det faktiskt jag.

Efter en välbehövlig nap efter dopet svidade vi om igen och åkte in till stan. Jag hade sedan länge bokat biljetter till Magnus Betner. När vi kom in på Storan var jag tvungen att kolla på biljetten. Det var väl Betner jag hade bokat, och inte Markolioo? Det var fullt med kids där. Eller ja, ungdomar 20+. Betner körde en hel del nytt. En del var riktigt roligt. Det var väldigt trevligt att komma ut på happenings. Jag ska se om jag hittar något mer i höst.

I trapphuset sprang vi på grannarna i dörren bredvid, som också ska ha barn. Vi har inte sett dem på länge. Johnny Rocker hjälpte killen att bära in en soffa medan jag och tjejen snackade gravidmage. Jag har inte riktigt tänkt på det innan men nu slog det mig att vi kommer ju faktiskt att vara hemma samtidigt. Vad kul! Jag hoppas att vi kan ses en del.

Hot mama

Jag såg en klar bild framför mig hur jag skulle klä mig som gravid. Inga stora säckar här inte. Nej, jag skulle vara modern och snygg. Ofta klädd i klänningar eller kjolar och lager-på-lager i snygg höststil, och ha tjusiga stövlar på fötterna. Jag skulle vara så där gravidsnygg och nyfrisera att det skimrar kring mig.

Men nu har tiden rusat iväg, och jag har faktiskt knappt hunnit titta på gravidkläder. De få gånger jag stressat har klämt in mig i provrummet har oftast slutat med en klump i halsen och värmeslag. Jag är glad över de få plagg jag har hittat som faktiskt passar. Och nu är det ju faktiskt inte alls lång tid kvar. Då känns det roligare att spara pengarna till mammaledigheten. Jag får satsa på att bli en hottie efter att bebisen har kommit istället.

Duktig

Idag är jag väldigt nöjd med mig själv. Det gick bra på ett jobbmöte, och jag känner mig inspirerad och duktig.

Framför allt har jag idag på riktigt lyckats att lägga alla jobbiga känslor och ältande angående Markattan bakom mig. Hon är tillbaka, och jag har bävat inför mötet. Först var det obehagligt, men nu kan jag ärligt säga att det är historia. Stort av mig själv, tycker jag faktiskt.

Vecka 23 och rutiner

Idag går vi in i vecka 23. Det går fort nu, vi börjar så smått känna oss stressade. Redan? Och är det bråttom att köpa vagn och säng nu? Det känns overkligt att en liten bebis ska komma till oss.

Jag börjar iaf connecta med den lilla i magen. Vi har faktiskt några rutiner nu. På morgonen är det lugnt, jag antar att bebisen sover. När jag satt mig till ro på jobbet puffas det lite. Under dagen kommer det rörelser då och då. Ofta trycker en fot (gissar jag) mot revbenen högt upp på höger sida. Och på kvällen när jag lägger mig kommer det puffar igen. Det är riktigt trevligt.

Bäst på radio

Mitt absoluta favoritprogram på radio är P3 dokumentär. Två timmars fördjupning i någon svensk händelse till Fredriks Johnssons trevliga röst. Helst lyssnar jag på P3 dokumentär i bilen, under en längre resa. Men det går också bra till söndagspysslandet, kl. 18.00-20.00. Jag gillar att så många personer som var där får berätta om sin upplevelse och hela historien vävs samman så bra att man inte vill stänga av radion. Missa inte det!
(Finns även som Podradio)

Nu på söndag är det säsongsstart med raset i Tuve. Vi ses framför radion.
Länk

Rund

Så här såg jag ut för några veckor sedan. Jag matchar tydligen min växande mage med ett rundare ansikte. Nåja, det funkar.

Gäsp

Usch, det är inte roligt när klockan ringer kl. 05.00. Idag är vi uppe tidigt. Johnny Rocker skulle med tåget och då passar jag på att komma iväg också. Det är mysigt att vara först på jobbet när det är mörkt och dimruggigt ute. Då värmer en kopp kaffe och fredags-morgonpasset på radion gott.

Bekväm shopping

Snart ska jag köpa en begagnad vit PH-lampa som levereras till Shell-macken här utanför jobbet. Hoppas att den är fin. Det känns lite knäppt att göra affärer där, men smidigt.

Jakten på mammakläder fortsätter

Imorse krisade jag igen över min garderob. De mammakläder jag köpte i helgen var mest bekväma softar-kläder. Jag har fortfarande inget snyggare. Därför smet jag in till stan på lunchen idag. Viktigast var att hitta ett par jeans. Nu har jag bara ett par som är lillasysters.

Jag började på Polarn och Pyret. Där hittade jag två par jeans. Jag slog till på båda. Det är ett par snyggare jeans och ett par stretchjeans. Egentligen tycker jag att inte att jag passar i stretch nu. Men det struntar jag i.

Vidare på Lindex fick jag snopet veta att de inte har mammakläder längre.

Jag gjorde ett snabbt besök på Topshop också. Där hittade jag en finstickad top som inte var mammakläder men ändå satt snyggt. Det ska vara den på bilden nedan. Den är snyggare live. Annan färg och lite bylsigare.

Jösses!

Det är någon som har partaj i magen.

Helgen i sammandrag

Fredag kväll

-Besök på K-Rauta och inhandling av stort Elfa-system till garderobeb. (Tänk att de har öppet till 20!) Hem och påbörja montering av takskenor i klädkammaren. Sent i säng!

Lördag

-Någon timmes lek med Elfa-systemet.
-Liten titt på Svenssons efter skåp till glas och porslin. Inget napp.
-Kris över gravidkroppen och därmed ett besök på Lovely Mama i Avenygallerian. Jag hittade några plagg att trösta mig med; jeans, byxor, skjorta och två tröjor. Bästa köpet var en gravid-vinterjacka. Inte alls dyr, och jag fick sista exet.
-Beställning av nya högtalare på HiFi-klubben. Nu ska de stora hemska ut!
-Inköp av handukskrokar och papperskorg till badrummet på knoppaffären LZ.
-Ett snabbt stopp på Frej Johnsson för ytterligare badrumsinköp.
-Vidare till IKEA och direkt upp till restaurangen för energipåfyllning. Köttbullar till mig. Inköp av skåp att sätta i gluggen ovanför tvättpelaren. Idén snodde vi från vår granne Ernie.
-Hem och liten fika när familjen Cross tittade förbi.
-Elfa-montering igen.
När Johnny Rocker sågade lister på balkongen hördes ett: -Hur går det?, ovanifrån. Det var Ernie som förstod att vi höll på med klädkammaren. Vi bjöd ner honom att titta. Sedan följde vi med honom upp för att titta på hans skåp i badrummet som nu var klart. Vi konstaterade att han valt en bättre modell. Därefter följde fru Ernie med ner igen för att titta på vår lägenhet.
-Bums i säng.

Söndag

-Johnny Rocker cyklade till crossträningen och jag åkte till Ikea för att byta skåpet till badrummet.
-Lagom hemma var det dags att visa båten för en man från Alingsås. Efter en tur och mycket prat beslutade han sig för att köpa den. Jippie! Vi slipper alltså allt meck med vinterförvaring och service i vinter.
-För att fira båtförsäljningen åkte vi till K-Rauta för att komplettera med mer Elfa-grejer.
-Firandet avslutades på favvofiket Marmelad.
-Väl hemma igen konstaterade vi att vardagsrummet var överbelamrat med prylar. -Storstädning och inplockande i klädkammaren.
-Jag föll till föga och lät Johnny Rocker sätta upp en lampkrok i taket. Trots att vi har 2 timmars snickarhjälp idag måndag. Det blev riktigt bra.
-Montering av skåpet till badrummet som snickaren ska sätta upp idag.
-Kl. 22 kastade jag mig i soffan med benen i högläge. Lilla bebisen gav sig till känna med en rejäl i magen. Starkaste puffen hittills.
-Sovdags, och vi har jobbat hela helgen.

Knäppis

Idag har en svart- och grårandig mammatröja på mig. Jätteskön för övrigt. När Johnny Rocker såg mig trodde han att jag hade tagit hans tröja som är randig i samma färger. Han trodde mig inte trots bedyringar om att det faktiskt var en ny tröja som jag köpt. Jag var tvungen att hämta hans tröja som bevis. Då passade han på att ta på sig den, eftersom den ändå var framme. Så nu ser vi ut som bill och bull.

MVC, hjärtljud och föräldrautbildning

Idag var jag på MVC igen. Det är trevligt där. Denna gången var jag inte så nervös innan. Efter lite formalia skulle hjärtljuden lyssnas på. Barnmorskan förvarnade mig om att det kan vara så att det inte hörs direkt om bebisen rör mycket på sig. Ok. Men så snart hon lade den där grejen på magen hördes hjärtslagen. Snabbt, pulsen var 148 tror jag. Det var skönt.

BM frågade om vi ville vara med på föräldrautbildning. -Ja, det vill vi. (Äntligen!) Nu föll det sig inte bättre än att vi hamnade mitt emellan två grupper. Vi får välja vilken vi vill vara med i.
Alt. 1, Föräldrautbildningen håller på i nov-dec. De andra är beräknade till jan, kanske någon i dec.
Alt. 2, Föräldrautbildningen håller på i jan och sista tillfället är 4:e feb, dvs två dagar efter vårt bf. De andra är beräknade till mitten på feb och en bit in i mars.

Min första tanke var att välja alt. 1. Då är vi klara i god tid till bf, och får börja snart vilket jag vill. Å andra sidan kommer vi förmodligen att föda sist. Jag tänker att när det är dags att träffas efter att barnet fötts är vi fortfarande i koma medan de andra kommit in i rutiner och så. Kanske är alt. 2 bättre. Då är vi först ut. Och om det skulle vara så att vi missar sista tillfället tror jag ändå att vi klarar det bra ändå, självgod som jag är. Eller? Tips mottages tacksamt från erfarna FUB-deltagre!

Efter MVC-besöket kilade jag in på H&M för att fira med ett mammaplagg. Men det blev inget med det. Jag fick en chock. Där hängde bara en massa fula trasor. Jag kom på att det ju faktiskt var bebisen som varit duktig, och därför borde firas. Så jag gick in till barnavdelningen istället och köpte ett par grå hängslebyxor i stl. 56.

Säkert

Enligt vecka-för-vecka-information ska bebisen i magen nu vara drygt 25 cm långt. Det kan bara inte stämma. Med en linjal mot magen inser jag att det faktiskt är omöjligt. Det är ju jättestort! Nästan lite läskigt.

För övrigt har vi nu passerat 50% och är idag i vecka 21.

Blä för flyttstädning

I helgen har vi städat ur den gamla lägenheten. Usch, vad tråkigt! Aldrig mer. Nästa gång blir det städfirma. Nu är eländet i alla fall över, och vi kan ägna oss helt åt den nya lägenheten.

Idag var jag på banken och avslutade försäljningen av den gamla lägenheten samt lämnade nycklarna till köparen. Johnny Rocker lyckades komma undan genom att åka till Stockholm med jobbet. Som tur var gick det att lösa genom en fullmakt.

Efter väl genomfört jobb på banken bjöd jag mig själv på het soppa på Marmelad. Jag planerar att förlägga en större del av min mammaledighet där, och passade därför på att känna av atmosfären under dagtid. Jag kunde nöjt konstatera att jag kommer att trivas mycket bra.

I väntan på sparkar

Jag väntar och väntar på att få känna sparkar i magen. Då och då känner jag något, men strax efter undrar jag om jag inte bara inbillade mig. En rejäl spark vill jag ha. Jag har försökt med tankeöverföring, sparka till nu lille vän, men det verkar som om budskapet inte går fram.

Annars är jag väldigt trött nu igen. Jag känner mig aldrig utvilad.

Flytt till lyxlägenheten

Vi flyttade in i nya lägenheten igår. Det känns toppen. Lägenheten är verkligen härlig, med en wow-utsikt. Vi ser Kungsladugård, Majorna, Sjömagasinet, älven, Eriksbergskranen, Stenabåtarna och allt därimellan. Härligt!

I lägenheten bredvid flyttade ett par in bestående av en gravid tjej (två månader före mig) och någon form av cykelintresserad kille. Vad är oddsen för det?

Vi höll på hela dagen. Jag bar bara några lätta grejer, men benen värkte ordentligt på kvällen efter allt promenerande. Bensurret släppte inte förrän i morse. När vi gick upp kändes det som om vi bodde på hotell. Dusch i nytt frächt badrum och ...nåja inte direkt någon hotellfrukost.

Nu längtar jag hem. Tyvärr ska vi rensa och städa ut det sista i gamla lägenheten.

Idag hämtar vi nyckeln och imorgon flyttar vi in

Vi har packat hela helgen. Nu är lägenheten full med flyttlådor och dammråttor som glatt leker yran när vi springer fram och tillbaka. Åh, det ska bli så skönt att vara färdigflyttade, för den här gången. Vi noterar glatt att vi har minskat antal flyttkartonger för varje flytt. Jag är trött på prylar!

I morse träffade vi världens bästa bankman, Ernie. Han fixar och har koll på allt. Som vanligt blev vi kvar rätt länge. Ernie och hans fru har precis flyttat in i lägenheten över oss. De har planerat allt (precis allt) in i minsta detalj. Ett axplock:

-Bästa kastrullerna till induktionshällen.
-Ett excelblad med jämförelse mellan alla telefonileverantörer med alla kostnader samt olika senarior över telefonerande under en månad.
-Hur man till max utnyttjar förvaringsutrymmet i klädkammaren genom att montera upp rätt delar i ett Elfa-system. Och vilken skjutdörrsgarderob som passar bäst om mer klädförvaring behövs.

När vi har flyttat in är vi inbjudna att få titta på deras klädkammare (som vi tänker kopiera) och låna verktyg. Snacka om bankservice!

Ernie tipsade om att vi nog skulle kunna få hämta ut nyckeln redan idag, eftersom vi betalde idag. Och visst var det så. I eftermiddag åker vi och hämtar nyckeln och ikväll smygstartar vi flytten. Härligt!

En ny liten familjemedlem

Tidigare i år räknade jag ut att 2008 skulle bli ett lyckoår. Det stämmer! Efter år av försök, ett missfall och ivf-behandlingar är vi äntligen på väg. En ny liten familjemedlem är äntligen på väg. Som vi har längtat! Såhär gick det till: Jollys ivf

Bus 1 års-present

Här provar lille Bus glatt den söta ryggsäcken han fick av oss i 1 års-present! En Fjällrävenryggsäck mini.

Flytten

Om ett par veckor är det dags att flytta in i nya lägenheten. Jag ser verkligen fram emot det. Nya lägenheten är jättemysig. Det blir toppen. Det känns lite konstigt att flytta så snart igen, vi har ju faktiskt inte riktigt kommit i ordning i nuvarande lägenheten. Men, men. Strunt samma. Denna gången ska vi i alla fall inte dra ut på det så. Upp med allt direkt, så får vi hellre göra om om det skulle behövas.

Jag har hittat en tuff lampa som består av en wallie och en gödlampa. Den ska vi köpa!

1 års-kalas

Idag fyller lille Bus ett år. Imorgon bjuder han in till kalas. Johnny Rocker hade en jättebra idé till present. Så nu har vi köpt en sådan. Den är jättesöt. Bild kommer senare, så att mamma Bus inte tjuvkikar i förväg.

Bordtennisfundering

Hur kommer det sig att bordtennisbordet är stort när man själv spelar, och pyttelitet på TV när Waldner och de andra spelar? Ett minibord!

Cykelsilver igen!

Oj, oj vad spännande det var i förmiddags när Gustav Larsson cyklade hem ytterligare ett svenskt OS-silver. Det som är så häftigt med tempo är att det måste göra ont precis hela tiden, annars cyklar man för långsamt.

Jag är väldigt förtjust i den OS-pimpade cykeln. Snyggt!

Foto: Cor Vos

Om OS och protesterande

Jag retar mig fortfarande på att Veronika Wagner inte fick åka till OS. Om SOK tycker att hon inte har chans på top-8 borde ändå en liten prioritet ges till idrotter där ingen övrig svensk är uttagen. Tycker jag.

Sedan innan OS började, har det här och där kommit direkta uppmaningar och frågor om de svenska deltagarna ska protestera på något sätt mot Kinas (o)mänskliga rättigheter. Jag har lite svårt för det. Dels har många idrottare under många år försakat utbildning, arbete, umgänge och en massa tid för att helt fokusera på sitt idrottande och OS. En protest kan kosta mycket. Det var ju inte de som valde att Kina skulle bli årets arrangör.

Men det som stör mig mest är att vi vanliga svenskar åker på turistresor, fotar oss på kinesiska muren och köper billiga kopior av märkesjackor och sedan tycker att OS-deltagarna ska stå för protesterandet. Svenska och utländska företag etablerar sig i Kina och tjänar därmed stora pengar. Varför kräver ingen att de ska visa sitt missnöje? Om nu någon idrottare av egen övertygelse protesterar på något sätt, tycker jag att det är modigt och hedersamt.

Dessutom tycker jag att det är tråkigt för den vanliga kinesiska befolkningen som är väldigt stolta och glada över OS när det är dem som vi förödmjukar i första hand genom pinsamma protester.

OS-silver

I morse bänkade vi oss tidigt i tv-soffan med en lyxfrukost och tittade på damernas linjelopp i OS. Vad spännande det var! Min favorit Sara Mustonen gjorde ett bra jobb som hjälpryttare. Vi började cykla samtidigt för 2 år (?) sedan. Sedan dess har vi utvecklats år olika håll. Hon kör hårt i OS och jag hejar på i soffan under täcket.

Roligast av allt var så klart att Emma Johansson tog silver. Hon såg verkligen stark ut. Shit, vad kul!

Deckarsommar

Så fort man träffar på någon nu pratas det om vädret. -Vilken hetta! -Luften står still, det går inte att sova. Det känns som om vi är i en sommardeckare. Den tunga värmen låg som ett lock över staden. Människorna försökte svalka sig så gott det gick. På spårvagnen lös paniken i ögonen när hettan var som värst...

Förra veckan var vi i Sälen på 5-dagars. Det var varmt där också. Jag sprang en öppen bana två dagar, Johnny Rocker också. Vi möttes faktiskt passande nog en gång. Jag blev väldigt sugen på att springa vanlig klass och tävla mot de andra tjejerna. Kanske nästa år.

Vi bodde i en stuga med mamma och pappa, lillasyster och lille Bus samt morbror Händing. Lille Bus stod för underhållningen med handklappning, söta leenden och ståträning.

Sedan vi kom hem har vi varit ute med båten ett par gånger. Det är enda sättet att komma undan värmen nu. Tyvärr måste man betala med rödbrända fötter. Nu är vi grymma på att lägga till vid en liten ö. Dags att ta med vänner och visa upp färdigheterna.

Tillbaka på noll

Igår rök mina poäng eftersom jag vunnit dem på dopade cyklister. Jag skrapade ihop ett litet poäng tack vare Robbie McEwens andraplats. Tyvärr satsade Johnny Rocker på Mark Cavendish som så klart vann överlägset.

Idag satsar jag på Fabian Cancellara, men hejar även på Johnny Rockers tips Thomas Lövkvist.

1-6

Lika som bär?

Är det bara jag som tycker att spurtkungen Mark Cavendish är otroligt lik skådisstjärnan Josh Hartnett? Vem är vem?

Äntligen!

Semeeeeester!

Doping i touren

Usch vad tråkigt med de dopade cyklistern i touren. Ricco, som jag satsat på också. Förlorar jag de poängen nu? Jag tror ändå att det blir bättre och bättre. Cykelsporten är hårdare än de flesta andra idrotter. Men pisstråkigt är det.

Ställningen: 4 - 4.

Tävlingen fortsätter

Idag gissar vi på utbrytning. Jag fegsatsar på spurtlöse och dragvillige Jens Voigt och tror att han blir två eller trea. Johnny Rocker svensksatsar på Thomas Lövkvist.

Nu ska jag åka och klippa mig. Det ska bli underbart, bort med rufset.

5-dagars i Sälen

Nästa vecka åker vi till 5-dagars i Sälen. Det ska bli jättekul, jag ser verkligen fram emot det. Senaste åren har jag inte varit med, det har varit så mycket annat och jag har inte varit så sugen. Jag kan inte förklara hur och varför, men det är så härligt med 5-dagars. Längtar!

4-4

Idag är det vilodag. Skönt, även för oss tippare. Ställningen är nu 4-4. Lite lustigt att vi bara har prickat in segrare. Borde ju vara större chans att få in en enpoängare med plats två eller tre.

Första bergsetappen

Fortfarande 2-4. Idag har vi satsat på två lagkompisar. Jag tror på Piepoli och Johnny Rocker på Ricco. Nu börjar touren på riktigt!

Bäst på sommar-TV´n

1, Carnivale. Jag har hittills sett två avsnitt av HBO-serien Carninvale. Den visas på 2:an på lördagskvällar. Riktigt bra och annorlunda. Kul med något som bryter av från alla engelska deckarserier. Det handlar om gott och ont på ett mystiskt och övernatuligt sätt då ett tivolisällskap drar fram i ett torrt och smutsigt 1930-talets USA.

2, Tour de France. Långa och spännande sportsändningar i högsta nivå. Idag börjar bergsetapperna på riktigt.

3, Deckare. Jag tröttnar aldrig på deckare. På sommaren finns det gott om dem. I nästan alla kanaler.

4, So you think you can dance. 2008 års säsong har börjat. De amerikanska dansarna är riktigt riktigt bra. Varför visas det så sent på onsdagar?

5, SVT. När de kommersiella kanalernas tablåer till stor del fylls av repriser och dåliga serier finns det flera guldkorn i SVT, trevliga program, intressanta dokumentärer och en och annan bra film.

Bubblare: OS i Peking. Jag har höga förväntningar. Det är nu som alla idrotter blir intressanta, särskilt om en svensk är med. Trist att inte Veronica Wagner ska vara med, gymnastik är ju kul och så imponerande.

2-4

Cavendish gav Johnny Rocker ytterligare två poäng igår. Jag satsade på McEwen igen. Han försvann innan det var dags att dra igång spurten, igen. Märkligt.

Idag blir det en rolig etapp. Jag satsar på Valverde och Johnny Rocker på Chavanel.

2-2

Tjoho! Nu har jag fått in snitsen. Ricco vann igår. Idag blir det Valverde som vinner. Johnny Rocker ger Kim Kirchen förnyat förtroende.

Touren känns riktigt spännande i år, trots att bergsetapperna inte har börjat ännu.

0-2

Skit! Johnny Rocker fick in en fullpoängare igår. 0-2.

Idag spöar Ricco skiten ur Kirchen. Så det så!

Heja Gotland

Jag tror att det kommer att bli en grym tour de France i år. Så kul att Thomas Lövkvist ligger 8:a totalt och har den vita ledartröjan i ungdomsklassen. Heja, heja.

I vår egen tipstävling står det fortfarande 0-0. Jag missade poängplatsen precis igår med Evans som blev fyra. Idag tror vi båda på spurtseger. Jag satsar på McEwen och Johnny Rocker tror på Cavendish.

Cykeltävlingen

Det står fortfarande 0-0. Idag är det tempo. Johnny Rocker fick välja först och valde så klart Cancellara. Jag satsar mina poäng på Evans. Jag tror att han känner av segertrycket i totalen, då behöver han lite tid tillgodo mot de värsta konkurrenterna.

Nygammalt bord

Vi var inte bordlösa länge. Igår hittade vi ett gammalt klaffbord i furu. Precis ett sånt som vi var ute efter. 400 pix. Vi åkte direkt till färghandeln och tittade på färg och rollers. Först hade vi tänkt slipa och lasera bordet. Nu har vi bestämt att vi ska måla det. Jag fick välja färg, olivblad. Tjusigt! Det kommer att bli fint till de vitoljade stolarna.

Cykelfest

Nu har touren börjat. Det firar vi med tacos och en liten tävling. Man ska gissa på var sin etappsegrare. 1:a plats ger två poäng, topp-tre ger ett poäng. Hittils står det 0-0. Idag satsar jag på McEwen och Johnny Rocker på Hushovd.

Vi har så smått börjat sälja de möbler som ska bort innan flytten. Det gick lite snabbare än vi tänkt oss. I helgen försvann köksbordet. Oj, vad tomt det blev och vad stort köket blev. Vi hoppas på fint väder kommande två månader så att vi kan äta på balkongen.

I lördags kväll promenerade vi bort till Ruckman´s vid nya varvet och smakade på drink och musselsoppa. Gott! På hemvägen provade vi Pannhusets uteservering vid Röda sten. Det var reaggiekväll. Skön reaggie, inte sådan där sommarplågemusik. Solen gick ned, det lös från oljehamnen på andra sidan vattnet och folk slappade till musiken. Härligt. Synd bara att jag fick ont i magen och var toktrött.

Flyt med flytten

Köparen till vår lägenhet vill ha en senare inflyttning, vilket innebar tre dubbla veckor för oss. Lite skönt, men det kostar så klart. Nu ville han ändra, och det passade oss riktigt bra. Vi kom fram till att byta mitt i månaden. Vilket ger oss en vecka dubbelt. Perfekt.

När vi gifte oss fick vi en rejäl peng av mamma och pappa. Tillsammans med försäljningen av några av våra möbler kommer vi att kunna köpa en del nytt. Så här ser våra nya vitoljade köksstolar ut: Vårt gamla stora matsalsbord ville lillasyster och Homer köpa. Vilket vi blev glada över. Vi gillar verkligen det bordet, men det är för stort för nya lägenheten. Då är det kul att det finns kvar i familjen. Dessutom tror jag att det kommer att bli väldigt fint i deras nya vardagsrum.

Allsång med Arja

Är det bara jag som blir genuint glad av att höra Arja Saijonmaa sjunga sin Högt över havet-sång? Nej, jag är inte ironisk. Men sen räcker det.

Puh

Nästa gång ska vi nog ta det lite lugnare när vi köper lägenhet. Vi visste att det var oroligt med räntor och inflation. Men så snart vår lägenhet kom ut till försäljning var det stora bokstäver på löpsedlarna varje dag. Märklig egentligen. Vad jag förstått anser förståsigpåarna att räntan förmodligen kommer att höjas lite till, för att längre fram sänkas igen. Nåja, nu är vår lägenhet såld och klar. Skönt! Nu kan vi fundera flytt och möblering.

I nya lägenheten finns inte plats för både köksbord och matsalsbord. Därför ska vi sälja matsalsbordet och lite annat också. Tanken är att skaffa några snygga stolar som vi vill ha länge, och ett gammalt ruffigt bord som vi ska fixa till.

På fredag ska vi få titta in i nya lägenheten igen. Ska bli kul. Vi hoppas att vi kommer att gilla den lika mycket som på visningen.

Nytt namn

Nu börjar det dyka upp tillfällen att ange mitt nya efternamn. Det är lite lurigt. Som att en del av identiteten bytts ut. Jag säger oftast instinktivt Gunnarsson, och rättar mig sedan till Engelke. Oftast får jag bokstavera. Vad är det som är så svårt med att stava till det? Busenkelt ju!

Jag kommer iof ihåg när jag såg Engelke på en fikalista när jag spanade på Johnny Rocker. Funderade, hur säger man det? Konstigt namn.

Förhandstitt på bröllopsdagen

Just married

I lördags gifte vi oss. Det blev en skön och familjär dag, precis som vi tänkt oss. På förmiddagen förberedde vi hemma och köpte en fin bröllopsbukett vid Mariaplan. En timme innan utsatt tid ringde det på dörren. Det var Runner och Stilig som kom förbi med en tjusig blombukett. Trevligt!

Strax efter 12 hade alla familjemedlemmar kommit, då skålade vi i champagne. Lillasyster Gräddnos med make Homer fotade oss nere vid vattnet. Lillasyster hade stenkoll på poser, och instruerade oss med fast hand. När vi var nöjda och varma gick vi in igen och åt lunch. Johnny Rocker höll ett tal och pratade om när vi träffades och avslutade med ett frieri. Vackert.

Vi hade tid i Rådhuset till kl. 16.00. Jag visste att det skulle vara flera andra par där också. Men hade inte tänkt mig att alla skulle vara så finklädda och festliga. Det var jättefint inne i Rådhuset och trevligt att det vara flera andra som också skulle gifta sig. Efter en del förseningar blev det vår tur. Vi stod mitt på en tjock matta i ett fint rum. Vigselförättaren pratade på. Jag blev lite skakig och kommer inte riktigt ihåg vad han sade. Men det var fint. Vi sa båda ja, och blev därmed man och fru. Oj, det känns verkligen ovant men väldigt bra.

Vi åkte vidare mot Linnéstan för att äta middag på Hos Pelle. Eftersom vi var väl tidiga, slank vi in på en bar för att ta en drink. Det var kul med all uppmärksamhet när folk såg att vi var ett brudpar. Tjejen i baren var jättesöt och gav oss en vas till blommorna.

Maten på Hos Pelle var väldigt god. Vi satt där länge och åt och pratade. Det var trevligt.

När vi lämnade restaurangen var det dags för familjen att åka hem. Jag och Johnny Rocker promenerade mot Hotell Lillton och checkade in i bröllopssviten. Sedan visste vi inte riktigt vad vi skulle göra. Klockan var inte så mycket, och det var ljust och varmt ute. Vi gick tillbaka till Linnéstan och tog en drink på Istället. Den var blaskig. Vi funderade på vad vi skulle hitta på, och kom på att det skulle vara gott med en tallrik blåmusslor. Vi promenerade vidare till favoritrestaurangen Casa Nostra. Dagens blåmusslor var perfekta. Jättegott! Sedan var det natten.

Dagen efter fick vi frukost på rummet. Lyx. Vi tog spårvagnen hem. På eftermiddagen åkte vi ut med båten. Vi hittade en liten ö som var perfekt för oss rockies att lägga till vid. Där åt vi picknick och havet glittrade ikapp med min urtjusiga ring.

Bråda dagar

Det har varit fullt upp den sista tiden. Köpet av nya lägenheten i höga huset gick snabbt. Senaste veckan har vi fixat med vår lägenhet inför försäljning. Det blev riktigt stressigt då Johnny Rocker varit iväg på jobb och jag åkte på avdelningsresa till Berlin. Vi pusslade ihop allt med lite hjälp av mamma och pappa. Nu är det jättefint hemma. Jag kommer att sakna lägenheten.

Denna veckan ska vi ordna med det sista innan vi gifter på lördag. Dessutom ska vi iväg på studentfirande.

Men jag börjar med en lugn kväll. Eftermiddagens att göra:

-Hämta våra ringar
-Laga middag och matlådor
-Hämta Johnny Rocker på tåget
-Äta
-Läsa vidare i deckaren "Flickan under gatan"

Flytta

Efter sommaren flyttar vi, ca 30 meter bort till det nya jättehöga huset. Vi gick mest på visningen som nyfikna grannar. Jag skulle gärna kika in igen. Jag föreställer mig lägenheten som ett penthouse a la New York.

Flytta?

Hjälp, vi har lagt ett bud på en helt galen lägenhet. Med grym utsikt, och lätt hisnande känsla. Hur ska det här gå?

Bridezilla

Planeringen fortlöper. Vårt bröllop blir litet och familjärt. Så det är inte jättemycket som ska planeras direkt. Men jag tycker att det är kul och precis lagom med det som ska fixas. Ringproblemen verkar lösa sig. Om jag förstod den stressade kvinnan i telefonen rätt ska det finnas en ny slät ring för mig att prova på tisdag. Det blir bra tror jag.

Mest stressad känner jag mig över klänningen. Jag ska ha en lite finare sommarklänning är tanken. Problemet är att jag har varit runt på stan en massa gånger utan framgång. Imorgon gör jag ett nytt försök.

Ringstrul

Typiskt, det är krångel med ringarna. I fredags åkte vi till Wranges för att titta på våra ringar. Mina båda ringar passade inte alls ihop. Inte samma höjd och inte riktigt samma färg. Johnny Rocker var jättenöjd med sin ring. Den var finare än vi kom ihåg.

Nu är senaste budet att min släta ring ska specialtillverkas för att passa till den med stenar. -Det kostar mer. -Nähä!? Ja, det gäller att det blir bra nu. Men det orkar jag faktiskt inte oroa mig över nu. Ringen med stenar är väldigt fin.

Tvättbjörnstomat

Nu sitter jag här med varma kinder och ångrar mig igen. På lördag ska vi på kompisens bröllop. Då vill man ju vara fin. Kanske skaffa en snygg bränna? Därför gick jag till solariet igår. Och grillade mig. Så dumt. Nu är jag illröd med vita lappar runt ögonen. Varför blir inte jag snyggt chokladbrun? Tur att jag inte har några möten på jobbet idag. Ja, jag gav i alla fall Johnny Rocker ett par garv igår.

Anteckning till minnet: Aldrig mer solarium.

Just nu

För två månader sedan trodde då inte jag att jag nu skulle:

-Köpa en bröllopstidning, bara därför att.
-Räkna ned dagarna tills våra ringar är klara. My precious.
-Springa runt på stan i jakt efter en tjusig sommarklänning lämplig att gifta sig i.

Vardagslyx

Två osedda avsnitt av vår favoritserie the Wire inspelade på boxen. Färdiga att tittas på närsomhelst.

Trött

Igår kväll hälsade lille Bus på hos oss. Till en börlan gick det jättebra. Han brydde sig inte alls om att mamma Gräddnos gav sig av. Han åt gröt och vi lekte lite. Men efter en kort promenad var humöret ett annat. Han grät och grät. Jag tror att han var trött. Efter välling, lite vyssande och gungande somnade han snart och sov som en stock. Då pustade jag ut i soffan. Trött i hela kroppen.

Fika och finbesök

Imorgon får vi finbesök. Det är lille Bus som kommer och hälsar på. Denna gång på egen hand. Vi ska hitta på en massa skoj tillsammans.

Det blir till att våttorka golven idag, så att han kan röja runt ordentligt. Men först blir det tjejfika med Snälli och Eulalia. Dags för uppdatering med det senaste tugget.

Möhippa och balkongfint

I lördags var jag på möhippa för So Fine. Det var ett stort gäng tjejer och en lång dag med många aktiviteter. Jag gillade chokladprovningen i Kronhusbodarna. När jag har varit på det tidigare har man suttit ned och bara tryckt i sig en massa olika sorters choklad och någon tant har snackat lite. Här fick alla baka sina egna tryfflar som man sedan tog med sig hem. Vi gjorde med chilli, jättegoda!

Hursomhelst blev det en lång dag och jag var duktigt trött på söndagen. Vi cruisade runt och hamnade i Kungälv där vi fikade och hälsade på Matt Cross och son som jobbade. Sedan åkte vi och köpte trallvirke till balkongen, som vi snickrade med tills det blev kväll. Efter hårt arbete var det skönt att lägga sig i soffan och titta på inspelad cykeltävling. Jag somnade otroligt skönt och missade helt att heja på min favorit Cungeo. Han lyckades vinna även uta mitt stöd. Kul!

Nu ska vi åka hem och skruva fast det sista på vår fina balkong.

Allt på en gång

Det är verkligen mycket nu. Både på jobbet och privat. Idag ska jag träffa valberedningen från vår bostadsrättsförening. Om de vill, ska jag föreslås att vara med i styrelsen. Det vill jag gärna.

Förmodligen ska vi få möjlighet att glasa in balkongen. Det vore underbart. Jag tror att det skulle passa jättebra. Som en extra uterum att inreda. Jag har massor av idéer på hur det skulle kunna se ut. Mysigt måste det vara.

Armhävningar

Det är mindre än en månad kvar tills vi ska på bröllop. Jag har provat min gamla klänning och den passar finfint. Bra. Nu gör jag armhävningar varje dag för att få Madonna-armar light. Yeah right! Efter en och en halv vecka kan jag rapportera att jag orkar några fler än innan, men i övrigt på armfronten intet nytt.

Får man träningsvärk i baksida lår av armhävningar? Om inte undrar jag vilken av följande aktiviterer som är boven; fönsterputsande, tv-tittande, shoppingflanerande eller jobbstress.

Neeej!

Street-Mario åkte ur So you think you can dance igår. Min favorit! Skit också.

Fyndtavla

Vi har snart bott i nya lägenheten i ett år, och inte en tavla har vi satt upp. Det tar emot att slå i en spik i en helt ny vägg. Hur vet vi att det är den rätta placeringen? För övrigt har vi knappt några tavlor, förutom några fina och tankeväckande foton som Johnny Rockers polare Palle Kuling har fotat i Sydafrika.

I eftermiddags promenerade jag till ICA och fönstershoppade på vägen. I fönstret till en secondhand-affär hängde en så vacker tavla, så gott som gratis. Den skulle vara jättefin i sovrummet. Så klart var det stängt. Jag bara måste ha den tavlan. Bara ingen hinner före mig.

Kaffemuggs-vill ha

Vi har ett gäng blandade muggar från Filippa K/Rörstrand. Nu finns de även som små i espressoformat. O ja, jag vill ha.

Stökigt

Varför börjar jag alltid med att riva fram allting när jag ska rensa och städa? Nu orkar jag inte fixa mer idag och det är stökigt i alla rum. Ett fönster är putsat.

Sockrigt eldprov

Mitt sötsug är borta. Nästan. För jättelängesedan bestämde mig för att hålla igen på socker. Vad händer? Jag blir extremt sötsugen. Såklart. Jag tror inte på att förbjuda sig att äta något. Det funkar inte för mig i alla fall. Några gånger när jag har varit godissugen har jag låtsats att jag redan har ätit upp godiset. Kan funka.

Igår utsattes jag för eldprovet. En prinsesstårta står på fikabordet. Bara att ta. Hur mycket man vill. Jag ville lite, men lät bli. Tjoho! Nu står den i kylen.

Just nu är jag sugen på:

En blodig biff
Räkor
Rödvin
Mörk choklad, gärna med kakaobönor i
Blåmusslor
Lyxigt kaffe och hembakade biscotti
Saltlakrits

Vad är du sugen på?

Spegelbild

Hm, jag ser annorlunda ut idag, konstaterade jag efter en titt i spegeln. Mjukare. Glömde visst mascaran i morse, dvs 50% av min vardagssminkning. Löjligt nog var min första tanke: Vad gör jag nu? Gömmer mig?

Energilös

Sedan vi ställde om klockan i helgen har jag varit såå tröött. Kan det bero på att jag ställde tillbaka klockan en timme. Och att när vi förstod att det skulle vara åt andra hållet på söndag morgon, kände jag mig plötsligt lurad på två timmar.

Igår somnade jag mot min vilja i soffan.

Typiskt att det är jättemycket att göra på jobbet. Men det är roligt som tur är.

Till helgen ska jag injicera vår.

Helg

Jag har haft ont i huvudet hela dagen. Jag har testat värktabletter, vatten, kaffe, apelsin och semesterdrömmande. Inget funkar. Nu går jag hem och tar helg.

Vem som vinner Lets dans av Tina och Tony bryr jag mig inte om. Jag hoppas att Man on fire på SVT är kvällens guldkorn. Kanske med ett glas rött till.

Busy

Jag är snurrig i skallen. På ingen tid alls ska jag tidsuppskatta och sedan leda ett stort projekt. Jag har inga underlag och det ska vara klart snart. Gulp. Och jag som var stressad redan innan. Hjärnan jobbar på högvarv och det ryker ur öronen. Härom natten kunde jag knappt sova (väldigt ovanligt för mig) och igår natt låg jag snarare i koma.

Men shit vad kul det ska bli!

Glad

Johnny Rocker är hemma igen. Och jag är glad.

Påsk

Idag hälsade jag på lille Bus i Trollhättan. Han fick en badhandduk av mig. Som tack fick jag en massa härliga kramar. Han vet hur man charmar en moster!

Imorgon kommer Johnny Rocker hem från Italien. Inte en dag för tidigt. Det känns som om han har varit borta länge nu.

Nu är puffen klar. Oj, var jag har klippt mycket skumplast i påsk.

En tur till tygriket

I helgen gav jag och mamma oss iväg till Mark, Kinna och Fritsla. Till tygriket. Jag har inte varit där tidigare, men blev positivt överaskad. Så mycket tyger. Fina tyger. För mycket. Det gick nästan inte att välja. Vi hann inte med alla affärer, men säkert en 6 eller 7. Jag hittade precis vad jag var ute efter, och är så glad. Flera tyger, kuddar, en filt, virkgarn och en påskpresent till lille bus. Dax att plocka fram symaskinen.

I sista affären hittade vi skumplast som jag ska ha till en dyna i hallen. Där fanns även en massa överblivna bitar som jag nu håller på att klippa i små bitar. De ska fylla en gammal sittkudde i skinn. Det är ett evighetsjobb.

Vem vinner ikväll?

Det är faktiskt rätt så spännande. Blir det storfavoriten Charlotte Perelli som tar hem segern idag? Det snackas ju om att låten ska vara så bra. Jag tycker att den är rätt så bra. Men den sätter sig inte hos mig och jag hör inte alltid vad hon sjunger. Mina favoriter är BWO och Sibel. Jag gillar Amy Diamond lite också. Min mesta icke-favoriter är Rongedal, jag förstår inte vem som röstade på dem.

Så här tror jag att det blir:

1. Charlotte Perelli
2. BWO
3. Sanna Nielsen
4. Amy Diamond
5. Christer Sjögren
6. Sibel
7. Rongedal
8. Linda Bentzing
9. Nordman
10. Frida feat Headline

Livet kan börja +10

Den engelska tv-serien Livet kan börja som gick på svt för många år sedan var en av mina absoluta favoriter. Jag gillade skotska Anna bäst, och hoppades så att det skulle bli hon och Miles. I kväll visar1:an fortsättningsavsnittet, tio år senare. Det måste jag se.

På söndagar visar Kanal 9 serien från början.

Ensam

Idag åker Johnny Rocker på lyxigt träningsläger i Italien. Stackars mig, jag kan inte åka med. Jag som älskar Italien. Jag får ha träningsläger på hemmaplan, sola solarium och hänga på vår favoritrestaurang, Casa Nostra.

Nåja, jag trivs bra på egen hand och har en massa planer och fix att greja med här hemma. Men lite ensamt blir det allt på kvällskvisten.

Vi i femman

Igår var det Vi i femman på radion när jag åkte hem från jobbet. Vissa lag är verkligen roliga. Ungefär så här:

-Vilket land vann hockey-VM 2007?

Man får höra när ena laget funderar:
-Det här ska bra du kunna!
-Jag? Varför det?
-Jo, det ska du bara!
-Jag vet inte, vad sa han? 1907 eller 2007?
-Jag vet inte?
-HALLÅ LASSE! HALLÅ! HALLÅ!
-Vi hööörde inte.
-LAAASSE!
inget svar
-Vad ska vi säga?

Dags att svara:
-Vi hörde ju inte! Vilket år var det? Vi sa ju att vi inte hörde?
-Vilket är erat svar?
-Eu, Ryssland.
-Rätt svar är Canada.
-Vi hörde ju inte.

Senare:
-I vilket land ligger Shanghai?
-Vad är Kina?
Fniss från publiken.
-Oj, vi har kört mycket Jeopardy i skolan.

Sur retur

Klänningen och blusen som jag beställde på HM passade inte alls. De var stora som tält. Jag som hade så höga förväntningar. Det blir retur idag. Hoppas att det inte krånglar, jag brukar undvika sånt.

Dagens kändis

Idag såg jag Thomas Ravelli på tappen i Mölnlycke. Han skojade när han skulle ta kaffe.

Dagens vill ha

Jag suktar efter det här halsbandet från Anna Tascha. Helst i guld för extra bling-bling-känsla.

Vad är detta?

Jag slölyssnar på "Mitt P3" på P3. Men nu vaknade jag till. De pratade om rasism. Och fick in en massa tycka-till-sms. Vad finns det för folk egentligen? Det var kommentarer som jag knappt hört sedan högstadietiden. Jag trodde faktigt inte att folk hade sådana åsikter längre. Riktigt hemska åsikter. -Åk hem om det inte passar. -De skyller allt på sin jävla religion. Och en massa hat. Så hemskt. Jag kanske är naiv, men jag trodde faktiskt inte att så många vanliga svenssons tycker och uttrycker sig så längre.

Dagens vinnare

Det finns många bra tv-sporter, men längdskidåkning är det bästa jag vet. Framför allt en 5-mil med individuell start. Många mellantider, det bildas tåg av ikappåkta skidåkare, allt kan hända. Anders Södergren var grym i Holmenkollen idag. Det var verkligen på tiden att han fick en världscupsseger. Härligt.

Charlotte Kallas andraplats var också fin. Och vilket hopp Stefan Holm fick till.

Nu är andra chansen över. Min favorit Sibel gick vidare. Hon sjunger så fint, och låten är lite annorlunda. Extra plus för att det blir en final utan Carola.

Sköna Hurley

Lost är verkligen bäst på TV just nu. Det blir bara mer och mer spännande. Igår såg vi ikapp två inspelade avsnitt. Jag kan inte sluta flina åt Hurleys kommentar när han inser att Kate lurade honom att avslöja var de håller tillfångatagna Miles inlåst.

-You just totally Scooby-Doo'ed me didn't you?

Överaskande inbjudan

Härom dagen fick vi ett tjusigt vitt kuvert i lådan. Vi anade att det var en bröllopsinbjudan, men hade inte en aning om vilka som tänkt gifta sig i år. Det var min vän So Fine och hennes Stomps. Det var roligt med en så överaskande inbjudan. Så dök då den självklara frågan upp: Vad ska jag ha på mig? Nu har ju jag faktiskt en jättefin klänning som inte kommer till användning så ofta, klänningen jag hade som brudtärna på lillasysters bröllop förrförra sommaren. Så får det bli. Jag ska prova den i helgen. Hoppas den passar!

E-shopping

Jag har blivit biten. Av Internetshopping. För många år sedan beställde jag en klänning ur en postorderskatalog. Det var väldigt lång leveranstid. Klänningen var jättefin, och jag längtade verkligen tills den skulle komma. Jag drömde om den en natt också. Så kom den då, och såg inte alls ut som i katalogen. Jag blev väldigt besviken och har sedan dess varit skeptisk till att köpa kläder utan att prova först. Tills nu.

Kompisen Majsan skulle beställa från HM. Tja, varför inte. Jag hakade på och delade på frakten. Det gick riktigt bra. Några fynd blev det. Och något missöde, som en tröja till Johnny Rocker där muddarna tappade elastisiteten efter en halv dag.

De är bra finurliga där. Efter första beställningen kom ett frestande erbjudande med extra rabatt på några utvalda plagg. Jag svalade betet. Nu väntar jag på en klännig, blus och en kjol som jag har höga förväntningar på.

I bara farten köpte jag ett par cd-skivor (Britta Persson, Feist och Säkert) och en bok också. Nu har jag köpstopp.